Digitala tjänster är centrala för produktion, sysselsättning och export. Enligt TechSverige bidrar techbranschen nästan lika mycket till BNP som de traditionella basindustrierna tillsammans. I centrum av den snabba digitaliseringen av samhället står de kunskapsintensiva tjänsteföretagen. Frågan är hur de kan växa och göra ännu mer nytta för samhället?
I dag är utvecklingen av it-baserade tjänster en förutsättning för svensk konkurrenskraft och bidrar till såväl minskad resursanvändning som hållbarare produktion. Under 2020 exporterade Sverige it-tjänster för 140 miljarder och teknikkonsult- och arkitekttjänster för 17 miljarder kronor.
Den digitala transformationen påverkar även arbetsmarknaden. Almega har kartlagt de vanligaste yrkena i Sverige åren 2014 till 2019. Undersökningen visar att antalet anställda inom it- och teknikintensiva yrken ökade med 70 000 till 400 000 personer. Siffrorna är förmodligen i underkant eftersom betydligt fler personer har it och teknikrelaterade arbetsuppgifter inom andra yrken.
It och teknikintensiva yrken är den yrkeskategori som ökat mest i 14 av landets 21 län. I Norrbottens har sådana jobb ökat med över 13 procent under perioden och totalt är närmare 8 000 personer.
Men trots att dessa jobb ökat är kompetensbristen stor. Bara inom techsektorn behövs ytterligare 70 000 kvalificerade till 2024. Kompetensbristen är ett av de största hindren för tillväxt för it- och teknikintensiva företag och i förlängningen hela näringslivet. Därför föreslår vi fem åtgärder:
Inför ett kompetensavdrag: Kompetensutveckling är grunden för konkurrenskraft, innovationer och tillväxt. Arbetsgivare som satsar på kompetensutveckling bör kunna kvitta dessa kostnader mot skatt och arbetsgivaravgifter på skattekontot.
Prioritera digital kompetens i skolan: Digitaliseringen måste genomsyra kunskapsinnehållet i skolan för att väcka intresset för IT och teknik och rusta eleverna för framtiden. Även lärarnas digitala kompetens måste höjas.
Sänkta marginalskatter: Sveriges höga marginalskatter innebär att det lönar sig mindre att arbeta samt att Sverige får svårare att locka spetskompetens. Sänkta marginalskatter skapar jobb i kunskapsintensiva företag. Dessa får effekter inom industrin och andra sektorer vilket bidrar till sysselsättning, skatteintäkter och välstånd.
Värna systemet för arbetskraftsinvandring: Arbetskraftsinvandringen är och har varit bra för Sverige. I stället för att införa lönekrav och arbetsmarknadsprövning, och försvåra rekryteringen av nödvändig IT- och teknikkompetens, låt arbetsgivare och arbetstagare tillsammans avgöra vilken lön som är rätt.
Öka genomströmningen på ingenjörsutbildningar: Bara varannan student som börjar en ingenjörsutbildning tar examen. Utbildningarna motsvarar inte studenternas förväntningar eller näringslivets behov. De måste bli mer flexibla och, precis som Riksrevisionen föreslår, styras mot att fler tar examen.
Kunskapsintensiva tjänsteföretag inom it och teknik spelar avgörande roll i strukturomvandlingen. För att säkra svensk konkurrenskraft, öka välståndet och klara klimatomställningen måste dessa företag ges rätt förutsättningar att expandera och skapa ännu mer värde.