Glädjande att läsa SPFs Maine Carlsson och Eva Erikssons debattartikel ”Nu kan ingen blunda längre” i Kuriren den 3 juli och att de bland annat yrkar att en kriskommission ska tillsättas för att granska svensk äldreomsorg.
Tyvärr är det inte bara att dagens äldreomsorg har brister utan den riktar sig till största delen enbart till de som har det allra största hjälpbehovet, dementa eller med omfattande fysiska hjälpbehov.
Vi har alltför många äldre som sitter ensamma i sina lägenheter och tynar bort då de inte har nog stora omsorgsbehov för att få en plats på något av de få boenden som finns inom äldrevården. Detta eftersom kommunerna under en längre tid valt att lägga ner så många boenden som möjligt på grund av kostnadsskäl.
En del väljer att avsluta sina liv i förtid. Denna grupp äldre vill naturligtvis komma till ett boende där de finns andra som de kan prata och umgås med, att det finns någon form av aktiviteter de kan delta i osv. Helt enkelt att få de goda levnadsvillkor de har all rätt att kräva på ålderns dar efter ett verksamt ofta slitsamt liv. De har bidragit till den välfärd Sverige har men ställs nu själva utanför!
Hög tid som SPF säger att skärpa socialtjänstlagen så äldre får rätt till goda levnadsvillkor och införa nationella minimikrav på kvalitet i omsorgen!
Med tanke på hur länge äldreomsorgen fått stå tillbaka så fort det sparats till annat och hur man dessutom lagt ner befintlig omsorg/boenden så är skulden till våra äldre rejäl! Och att äldreomsorgen nu ska prioriteras och inkludera alla äldre borde vara en självklarhet.