Alla remissvar räknas för flygskattens framtid

I denna avslutande del i debatten om flygskatten förklarar Transportföretagen vilka remissvar som faktiskt räknas och varför flygskatten har spelat ut sin roll.

Gemensamma EU-regler innebär att nationella särregleringar som flygskatten har spelat ut sin roll och bara straffar den svenska flygmarknaden.

Gemensamma EU-regler innebär att nationella särregleringar som flygskatten har spelat ut sin roll och bara straffar den svenska flygmarknaden.

Foto: Jens Alvin

Debatt2024-08-09 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förslaget att sänka flygskatten har remitterats och Transportföretagen har i en debattartikel visat att en klar majoritet av remissvaren anser att flygskatten bör sänkas och att många vill avskaffa den helt. I en replik i Norrbottens Kuriren den 31 augusti skriver Anders Andersson från Skogås att detta inte stämmer. Han för dessutom fram några välkända argument för att försvara flygskatten.

För att få en korrekt bild av remissvaren begärde Transportföretagen ut alla remissvar vilket visade sig vara totalt 42 stycken – det vill säga betydligt fler än de som publicerats på regeringens webbplats. Regeringens policy är att alla remissvar, även de som inte publiceras, räknas med i beslutsunderlaget. Därför är det viktigt att läsa alla svar, vilket vi gjorde.

Efter en noggrann analys står det klart att sju av tio remissinstanser förordar en sänkning eller avskaffande av skatten. Detta är enkelt att verifiera genom att läsa och räkna rätt bland samtliga svar. Dessutom visar det sig att en egen majoritet av remissinstanserna vill avskaffa flygskatten helt, om man räknar med alla remissvar.

Anders Anderssons argument för att behålla skatten bygger i grunden på synen att ensidiga nationella åtgärder är bättre än gemensamma insatser för att hantera globala problem. Transportföretagen delar inte den uppfattningen, eftersom ett sådant synsätt enbart skulle straffa den svenska flygmarknaden utan att främja dess omställning.

Anders Andersson missar även att EU-flyget har varit del av EU:s utsläppshandelssystem, ETS, sedan 2012 och redan betalat miljardbelopp för sina utsläpp. ETS-systemet skärps nu, vilket innebär att EU-flyget kommer att betala fullt ut för sina CO2-utsläpp från 2026. Argumentet att flyget inte betalar för sina utsläpp blir alltså anekdotiskt. Dessutom planerar EU att hantera höghöjdseffekten inom ETS, vilket gör nationella parallella system onödiga.

Slutligen: Transportföretagen och Anders Andersson har sannolikt en gemensam målbild: flyget ska bli fossilfritt. Men vägen dit går inte via flygskatt, utan genom förnybart flygbränsle, el(hybrid)flyg, och vätgas. Det krävs inte att man är "detaljfixerad jurist" för att förstå detta, bara att man är verklighetsförankrad, och räknar rätt.