Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka. (”Partiets” tre slagord hämtade i romanen 1984.)
Två nya slagord våren 2022: Kärnkraft och fossilgas är hållbara. Kärnkraftsavfall är säkert i 100 000 år.
George Orwells 1984 är idag. EU-kommissionen har klivit på det Orwellska tåget och beslutade att både kärnkraften och fossilgasen är ”hållbara”. Beslutet är en övergångslösning, sägs det. Hur kärnkraftcykeln på mer än 100 000 år kan vara en övergångslösning är lika idiotiskt som att påstå att fossilgas är klimatsmart och hållbar.
Jimmie Åkesson, Ulf Kristersson, Ebba Bush och Nyamko Sabuni flinar i tv och gläds åt att Sverige nu närmar sig den ”Kärnkraftsväg” som Finland slagit in på.
Vad de fyra inte berättar är att reaktor 3 i Olkilouto blivit både fördyrad och rejält försenad. Kostnaden var beräknad till tre miljarder euro och är nu uppe i mer än nio miljarder. Och slutfakturan är inte sammanställd än för denna finska reaktor, som skulle vara i drift 2009 men som är försenad i 13 år.
Ofta hör vi de fyra partiledarna vara bekymrade över Rysslands och Putins aggressivitet. Finland gör tvärtom och knyter till sig sin granne i öst. Den ryska kärnvapenfabriken Rosatom, har fått uppdraget att i Pyhäjoki, 15 mil från Norrbottenskusten, bygga, äga och driva Finlands nordligaste reaktor Hanhikivi 1. Även denna kraftigt försenad, för ryssarna visste inte att det var så många blanketter att fylla i för att få bygglov.
Vet Kristersson att Vattenfalll köper sitt kärnbränsle till Ringhals från Putins Rosatom. Det är även den ryska kärnvapenfabrikören som har uppdraget att riva reaktorerna i Barsebäck. Gärna bojkott men först några rejäla ordrar.
1984 har kommit för att stanna. I evigheters evigheter.
”Kopparkapslarna kommer inte att korrodera, det intygar vår expertgrupp...! ” Miljöminister Strandhäll - tillika flinande - bedyrar slutförvarets säkerhet i tusentals generationer framåt. Samtidigt avfärdar hon förslaget att testa om kapslarna blir spröda om de fylls med högaktivt avfall och får ligga nedgrävda några år...
Det behöver inte bli som i 1984. Det behöver inte bli mer kärnkraft eller fossilgas. Det är vi som bestämmer om våra barnbarn och tusentals kommande generationer ska få ett klot som går att leva på.
Det finns bara ett jordklot och det ska räcka till oss alla. Vi måste acceptera naturens begränsningar.
Kärnkraften är inte hållbar. Mycket av kärnbränslet finns i diktaturländer. Lakrester från uranbrytning läcker gifter nedströms sedimenteringsdammarna.
Kärnkraften är inte säker. I Tjernobyl måste det byggas en ny betongsarkofag vart hundrade år för att hindra radioaktivitet att spridas. I Fukushima ska de spruta vatten på reaktorhärdarna i bortåt 80 år.
Kärnkraften är olönsam. Om ansvariga i Finland valt att bygga vindkraftsparker för 9 miljarder euro hade de fått ström ur tråden på en bråkdel av de 13 år som det tog att bygga klart reaktor tre i Olkilouto.
Det går inte att ersätta varje bensin- och dieselbil med elbilar. Vi måste hitta ett smartare system för frakter och persontransporter...
Den återupptagna kärnkraftskampanjen och flinande politiker har gjort mig förbannad. Jag har arbetat mot kärnkraften sedan 1973 och lovar att fortsätta så länge jag lever.
1984 tog slut för 37 år sedan. Okunnighet är inte längre styrka.