Med bara några sekunder kvar av toppmötet mot Norrköping (förlust 55–69) föll evigt skadedrabbade Allis Nyström hårt i golvet och skrek av smärta. Spelarna i laget samlades runt den 30-årige veteranen med oro i blickarna.

Efter några minuter fick Luleå Basket-stjärnan hjälpas av planen och när jag skriver detta har jag ingen aning hur allvarlig skadan är men det såg ut som att vänster hälsena fått sig en rejäl törn.

Nyström åkte direkt efter matchen till Sunderby sjukhus för att undersökas och två frågor infinner sig givetvis direkt: Är säsongen, eller kanske karriären, över för spelaren som i ett decennium varit mer skadedrabbad än någon annan.Försvann alla mikroskopiska chanser för Luleå Basket att försvara sitt guld?

Svaren är antagligen ja på dessa frågor.

Och ansvaret för det prekära läget den regerande mästaren hamnat i landar den här gången tungt på klubbledningen. Både styrelse och kansli. 

Luleå Basket gjorde tidigt  sig av med två av sina importspelarna och har i månader valt att inte värva ersättare till dessa. Det är på gränsen till tjänstefel och på något sätt måste ansvar utkrävas när säsongen ska summeras i vår.

Istället har tränaren Robin Sandberg fått hantera en overkligt tunn spelarrotation och därmed tvingats belasta flera nyckelspelare hårt. En av dem har varit landslagsforwarden Allis Nyström som snittat hela 27 spelminuter – mer än någon gång under sin långa karriär. Och alla som kan sin basket och har koll på Allis Nyströms långa skadehistorik vet att taket för henne under en grundserie är 20 minuter – 25 i ett slutspel. Varken mer eller mindre. 

Det är inte värdigt en klubb som Luleå Basket. Man borde kunna så mycket bättre men har istället valt att stoppa huvudet i sanden, hoppas på det bästa och göra absolut ingenting när problemen tornat upp sig. Det som hände fredagen den 5:e januari var egentligen bara en tidsfråga.

Nej, allt talar för att säsongen 23/24 blir en nattsvart parantes i Luleå Baskets historia. Allt annat vore ett mindre mirakel.