Ni har säkert läst Bloggens magsura negativism efter Luleå Baskets chockförlust mot Södertälje i den första finalen. Där var tesen att demonerna från förra våren hemsökte Brooke McCarty-Williams & Co och att det nu inte fanns någon väg tillbaka.

Jag har sällan haft mer fel. Luleå Baskets svar, på bortaplan i Täljehallen, var det tydligaste som hörts på många. Seger med 94–56 och nu är det 1–1 i drömfinalen.

Allt som blev fel i den första finalen blev rätt.

Returtagningen hölls jämn. En tydlig förbättring.

Trepoängsprocenten höjdes massor. 5/25 i onsdags landade i 10/23 på söndagseftermiddagen.

Aggressiviteten i försvarsspelet höjdes massor av nivåer och tvingade fram osannolika 30 turnovers av Södertälje där stjärnan Elin Eldebrink stod för hiskeliga sju.

Bloggen efterlyste också mer ansvar av stjärnduon Bria Goss och Brooke McCarty-Williams. Men den här gången kom det inte i form av poäng. Istället läste de av läget på ett smart sätt och hittade sina lagkompisar när de blev dubblade. 14 poäng var från båda amerikanerna på bara 16 skott gav i sin tur Ellen Nyström, Josefin Vesterberg och Fanny Wadling massor av öppna skott och dubbla siffror i poängkolumnerna.

Nu vänder finalserien tillbaka till Luleå nästa vecka och här kommer nästa vilda – och i dagsläget föga trovärdiga – profetia: Södertälje kan aldrig – efter den här uppläxningen – hitta en väg tillbaka.

Hur jag ska formulera mig i nästa blogginlägg om det blir precis tvärtom om vette tusan. Räkna i så fall med stor underhållning.