Vi som sett BC Luleå spela de senaste åren har börjat vänja oss. Ändå blir man lika förvånad varje gång det händer. Laget har en klar ledning som tappas. Ofta på grund av hårresande beslut i viktiga lägen.
Av förra säsongens 15 förluster kom säkert fem-sex av dem på grund av egna misstag och kokande skallar.
Före seriefinalen mot Borås satt BC Luleå på två förluster som båda hade kunnat vinnas med lite kyla och smarta beslut.
Mot obesegrade Borås hemma i Luleå energi arena hade laget nästan hela matchen i sitt grepp och en ledning med fem poäng med bara 30 sekunder kvar att spela. I det läget handlade bara om att spela rejält försvar, vara klok och sätta straffkasten.
Så blev det inte.
Med sju sekunder kvar klev Jonathan Arvidsson fram till straffkastlinjen för att säkra segern vid 74–72. Redan där ringde en och annan varningsklocka eftersom han varit kall offensivt och bara skjutit i sex av 19 skott. BC-guarden missade båda och med facit i hand borde förstås bollen landat i hete Brendan Bailleys händer.
Men det var inte det värsta. BC Luleå hade efter straffmissarna faktiskt en foul att ge för att stoppa klockan och ge Borås mindre tid att operera på. Men den chansen tog laget inte av någon outgrundlig anledning. Istället fick Borås guard Anton Cook – som fram till dess skjutit två av 15 – en öppen trea på ett semibreak och sköt i det vinnande skottet i den sista sekunden. Ridå och av de mest svidande förlusterna BC Luleå åkt under många, många år. Och då finns det mängder att jämföra med i just den kategorin.
Den här torsken kommer förstås att kännas hur länge som helst och en vara börda att bära under det drygt två veckor långa landslagsuppehållet.
Laget formligen skriker efter en ersättare till Marcus Evans – en guard som kan hjälpa Jonathan Arvidsson att leda laget från bakplan. Men den värvningen verkar ta oerhört lång tid. Arvidsson har länge gått omänskligt tunga minuter och förr eller senare kommer det märkas. Tröttshetstecknen har varit tydliga i de två senaste matcherna.
Sammanfattningsvis gjorde Luleå återigen en bra defensiv match och fick Borås att se obekvämt ut långa stunder innan Andreas Person blev het från trepoängslinjen och sköt in sitt lag i matchen.
Offensivt är Luleå fortafarande för trubbigt och har svårt när motståndarlagen kliver upp och spelar aggressivt. Då blir det stillastående, enkelspårigt och "studsigt". Där behövs en sista pusselbit som kan lösa upp knutarna. Frågan är när den kommer..?