När Samir Ali med drygt tre minuter kvar av den tredje perioden sköt i trean som gav 58–58 och avslutade en 7–0-run på bortaplan mot serieledande Borås hade man kunnat tro att BC Luleå var på gång. Hade skaffat sig ett så kallat momentum.

Men så blev det inte. Istället var det början till slutet.

90 sekunder senare bytte tränaren Peter Öqvist ut sitt lags bästa spelare Jonathan Arvidsson, BC Luleå åkte ned i källaren och Borås kunde skjuta hem segern med enkla 91–74. Så kan det vara. Luleå har – förutom ett par godkända matcher – haft en nedåtgående trend under flera veckor och den fortsätter bara. Sedan lagets 5–0-start har laget gått 3–6 och det är inte vackra siffror.

Vad är det då som fallerar just nu? Att försvarsspelet inte längre håller samma nivå är tydligt och med det följer också ett offensivt spel som kör rakt in i väggen gång på gång. Stillastående, vilda skott och spelare som har svårt att springa rätt och genomföra de spel som tränaren Peter Öqvist förtvivlat försöker rita upp. Där är det först och främst stjärnorna Brendan Bailey och Michael Gilmore som försöker lösa saker på egen hand istället för att se till helheten och lagspelet. Men Bloggens tes att BC Luleå ALLTID måste ha en smart importguard av högsta klass som kan lösa de offensiva knutar som uppstår är något jag ALDRIG kommer backa ifrån.

Mot Borås var det egentligen vara Jonathan Arvidsson (29 poäng) som – i Adam Rönnqvists frånvaro – visade klass och beslutsamhet.

Ett hemmamöte mot Fryshuset nästa onsdag kommer mycket lägligt för BC Luleå. Men först är det Kalmar på bortaplan redan på söndag. Det känns nog sisådär i dag.