Under måndagen höll LKAB presskonferens inför den största omställningen i bolagets 130-åriga historia. Den statliga gruvjätten går från pelletsproduktion till att producera koldioxidfri järnsvamp med en ny vätgasbaserad teknik, likt den som nu utvecklas av Hybrit gällande stålproduktionen, och de ska även börja utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller ur restprodukter.
Allt för att uppnå noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter fram till år 2045.
– En 15-20 år lång omställningperiod som skapar tusentals jobb. Vi tar ledningen i klimatomställningen, säger vd Jan Moström.
Direktreducerad, vätgasbaserad järnsvamp tillverkas redan i länder som Venezuela och USA, men då med hjälp av naturgas.
LKAB blir, enligt dem själva, först i världen med att producera koldioxidfri järnsvamp i industriell skala.
Ett första förädlingsverk anpassat för järnsvampstillverkning ska stå färdigt före 2030, då gruvbolaget även avser att producera sällsynta jordartsmetaller och fosfor.
– 2045 är vi helt transformerade mot koldioxidfri järnsvampsproduktion.
Vem köper järnsvampen? Nya eller gamla kunder?
– Vi har en marknadsstrategi som vi har följt under lång tid, ett begränsat antal kunder inom stålprocesser som vi jobbar nära i utvecklingen. De ska också genomföra anpassningen för att minska klimatavtrycken.
Är de i fas med LKAB?
– Ett stort klimatomställningstryck finns inom hela industrin i Europa, vår huvudmarknad. Det pågår diskussion inom stålindustrin, medvetenheten är därför hög. Sen kommer säkerligen våra kunder att välja olika lösningar också.
Hur stor är värdeökningen när ni går pellets- till järnsvampsproduktion?
– Järnsvamp är direkt utbytbar mot skrot, så vi räknar med att järnsvampen prissätts därefter också. Dessutom räknar vi med en koldioxidfri premie, säger Moström som därför sammantaget tror att gruvjätten kan dubblera omsättningen i kommande decennier.
Och investeringsnivåerna är hisnande. LKAB satsar mellan tio och 20 miljarder kronor årligen i 15 -20 års tid, totalt 400 miljarder kronor (!), vilket väntas ge uppemot 3 000 årsarbeten i byggfasen.
– Ungefär det antal anläggningsarbetare som behövs för att vi ska bygga ut i första hand våra gruvor. Nödvändigt att bygga nya produktionsområden i både Kiruna- och Malmbergsgruvan. Parallellt ska vi bygga förädlingsverk för både koldioxidfri järnsvampsproduktion och anlägga en industri för sällsynta jordartsmetaller och fosfor.
Byggnationerna av de nya järnsvampsverken inleds i Malmberget, där de första anläggningarna preliminärt väntas stå färdiga 2029 respektive 2033.
– Den troligaste platsen är Malmberget, utifrån de pelletsverk vi har där. Där får vi ut största möjliga synergier när vi anpassar verken för en industrialiserad direktreduktion till järnsvamp.
Vilken betydelse den kommande placeringen av Hybrits demonstrationsanläggning – som ska tillkännages innan årsskiftet – får i detta är ännu inte känt.
– Vi jobbar inom Hybrit med förundersökningar för att definiera storlek och lokalisering på demonstrationsanläggningen, innan vi tar ställning till om det ska ske en samverkan med LKAB i Malmberget.
Finns det inte en koppling mellan Hybrits demonstrationsanläggning och att ni fokuserar initialt på att bygga järnsvampsanläggningar i Malmberget?
– Jag utesluter inte det, det får framtiden utvisa.
Tidigare har gruvjätten påtalat brist på malm i Kirunagruvan och att det enbart går att bedriva brytning med full produktion i de nuvarande malmfyndigheterna fram till 2030.
Men vid måndagens presskonferens var Jan Moström mer optimistisk, detta efter att LKAB har investerat cirka 700 miljoner kronor i prospektering och upptäckt ökade mineraltillgångar som ska säkra verksamheten bortom 2060.
– Förutsättningarna är goda. Prospekteringsresultaten har varit väldigt gynnsamma. Därför kommer vi nå våra strategiska mål.
Sett till dagens bemanning och kompetensen hos personalen, hur förändras den? Hur många jobb kommer behövas på sikt med automatisering och robotisering?
– Svårt att säga. Vi jobbar med att digitalisera och automatisera vår verksamhet, vilket betyder att å ena sidan kommer arbetets innehåll att förändras till att kanske bli mer passande än utförande. Sedan jobbar vi med vilka produktionsvolymer vi ser framåt. Vi påverkas mycket av vilka produktionsvolymer vi ser och vi har alltid en ambition att öka dem.
Samtidigt konstaterar han att en koldioxidfri järnsvampsproduktion förutsätter extrema mängder grön el och tillgång till biobränsle. Fullt utbyggd kräver den nya tekniken el för en tredjedel av dagens samlade svenska produktion.
Men även där är Moström hoppfull.
– En vital del är att vi har tillgång till konkurrenskraftig el och enligt våra beräkningar är det fullt möjligt att bygga ut förnmybar i den omfattning vi behöver. En annan viktig del är vätgasproduktionen. Den kommer vi behöva inte minst för att plocka ut sällsynta jordartsmetaller och fosfor men även till direktreduktionen, säger Jan Moström.
Redan i dag har många teknikintensiva företag i Norrbotten svårt med tillväxten på grund av skriande kompetens- och resursbrist. Hur hotas LKAB:s omställning av detta?
– Ett av våra kärnområden är att säkerställa att vi har tillräckliga kompetenser på alla nivåer. En utmaning redan i dag med att rekrytera. Bara att kavla upp ärmarna och jobba ännu hårdare med det.
Och LKAB styrelseordförande Göran Persson, landets förre satsminister (S) och numera även ordförande för Swedbank, var högtidlig under presskonferensen.
– Vi lär av det vi har gjort förut, lyssnar på de som jobbar i gruvorna. Den vardagliga erfarenheten av hårt arbete under jord gör detta möjligt. Vi tar det bästa av det gamla med oss in i det nya. Jag har inte tidigare sett ett projekt av den här storleken. 400 miljarder kronor. Ofattbara summor, säger Persson.
Det som motiverar Göran Persson är LKAB:s strävan att komma bort från det negativa klimatavtryck som gruvjätten lämnar i dag.
– Annars går vi mot en katastrof inte bara för LKAB utan för allas vår verklighet. Kanske rentav så att nästa stora språng vi gör i den ekonomiska utvecklingen gör vi för att vi tvingas vara ekologiskt uthålliga. En risk? Ja men utan detta risktagande ingen framtida gruvverksamhet i norra Sverige.
– Steg för steg ser klimatomställningen ut att bli bingo för norra Sverige men också för Sverige i sin helhet, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S).