Bakom kulisserna i bowlinghallen

På med skorna, hitta ett klot och ut och kör.
Det är lätt att spela bowling.
Men i en bowlinghall finns en ansenlig mängd komplicerad teknik och avancerade maskiner som gör det lätt för bowlarna.
Norrbottens-Kuriren har gått bakom kulisserna.

AUTOMATISK. Bowlingbanorna oljas in regelbundet genom att en maskin kör fram och tillbaka över banan. Maskinen lägger ut en så kallad oljeprofil som kan variera från hall till hall. Oljan påverkar klotets förmåga att få grepp om underlaget och hur mycket spelarna kan skruva med klotet. Dessutom skyddar den banorna från slitage.

AUTOMATISK. Bowlingbanorna oljas in regelbundet genom att en maskin kör fram och tillbaka över banan. Maskinen lägger ut en så kallad oljeprofil som kan variera från hall till hall. Oljan påverkar klotets förmåga att få grepp om underlaget och hur mycket spelarna kan skruva med klotet. Dessutom skyddar den banorna från slitage.

Foto: Petra Isaksson

Boden2012-12-15 06:00

Färggranna klot i långa rader.

Det är bland det första man ser när man stegar in på Strajk Alley i Boden. Arenan invigdes för cirka två år sedan och andas fortfarande nybygge. Här huserar både amatörernas amatör och proffsens proffs. Bowling är sporten som kan utövas av alla oavsett nivå.

Det har inte minst den nya tekniken sett till.

Vissa sporter får epitetet "materialsport" och frågan är om inte bowling tar hem förstapriset i den kategorin.

Visst, någon särskilt omfattande utrustning behöver inte utövaren men för att utöva bowling behövs en omfattande utrustning.

Hängde ni med?

Om inte - häng med här.

Ägaren till Strajk Alley i Boden, Daniel Rönnbäck, guidar oss runt i anläggningen och han har koll på det mesta
inom sporten.

- Från början behöver man kanske inte veta särskilt mycket om maskinerna men det går inte direkt att ha tummen mitt i handen om man ska ha en sådan här anläggning, säger han och blickar ut över sina tolv banor.

Dyra grejer
Med tiden blir man expert på att sköta om maskinerna och banorna vare sig man vill eller inte.

Varje bowlingbana kostar cirka 300.000 kronor. På Strajk Alley finns det tolv så det handlar inte om en liten investering.

Tidigare var banorna gjorda av lönn och tillverkades uteslutande i Nordamerika.
Nuförtiden är trägolvet utbytt mot stora laminatskivor som håller i cirka tjugo år innan det är dags att byta.

- Slitytan är elva millimeter och de är enormt slittåliga. Och tunga att lägga in, säger Daniel Rönnbäck och skrattar.

Något som många amatörspelare inte vet är att banorna är oljade. Dels för att förlänga livslängden, men dels handlar det också om att kunna påverka spelet. I början av banan finns mycket olja och i slutet ingenting.

Det är därför som klotet skruvar sig den sista biten, för där kan det få grepp om
underlaget.

I tävlingssammanhang kan hemmalaget välja vilken oljeprofil som ska användas och kan träna in sig på den innan vilket ger en fördel gentemot konkurrenterna som ofta behöver en serie på sig innan de vant sig.

Nu försöker man minska betydelsen av hemma- och bortaplan genom att använda sig av ett par oljeprofiler som alla lag känner till.

Att lägga in en ny bana är ett precisionsjobb, lutningen på banan får inte överstiga en millimeter i sidled för att de ska godkännas för tävling.

Räknerevolution
Däremot sluttar det lite uppför i slutet av banan.

- Det är för att klotet ska få bättre fäste när det träffar käglorna, säger Daniel Rönnbäck.

Bowlingen har genom några olika grepp blivit mer tillgänglig för den stora massan.

Den största förändringen kom när maskinen och datorn tog över poängräknandet. Det krävdes inte någon högre matematikutbildning för att lära sig att räkna ihop poängen men det var tillräckligt krångligt för att den stora massan skulle dra sig för att åka och spela.

Nu sköter datorn och maskinen allt.

- Givetvis är det bra. Framförallt för de som inte spelar bowling så ofta. För sporten bowling har det egentligen inte betytt någonting men däremot har det betytt otroligt mycket för allmänheten och intresset, säger Daniel Rönnbäck.

Ska man spela med barn finns i dag möjligheten att få upp kanter vid rännorna som gör att klotet hålls på banan fram till käglorna. När det är dags för barnet att slå så hissas de upp automatiskt. Förr i tiden kunde det bli många tråkiga svängar i rännan för de små.

Nu får de ner käglor varje gång.

- Det betyder jättemycket. Det blir mycket roligare att spela för dem, säger Daniel Rönnbäck.

För de allra minsta som inte orkar kasta iväg klotet finns även en speciell ränna där klotet läggs uppepå och sedan får man själv sikta in sig innan klotet puttas ner.

- Det är egentligen en handikappramp. Gotlandsränna kallas det för den kommer från Gotland. Inom handikappidrotten finns tävlingar där man använder den.

Hög ljudnivå
Hur vet då maskinen vilka käglor som är nere?

En variant är att det finns en kamera som läser av området där käglorna står. På Strajk Alley har de en maskin som använder sig av en tryckkänslig platta som försiktigt går ner och känner av vilka käglor som är kvar.

Vid sidan om bana ett finns en smal gång som tar oss bakom käglorna och till maskinen som lyfter dem på plats. Det är inga små pjäser som står parkerade bredvid varandra. På väggarna hänger verktyg av olika slag och reservdelar till maskinerna om de skulle gå sönder.

Daniel Rönnbäck slår ett par slag för att demonstrera hur det fungerar.

Ljudnivån är enormt hög när klotet träffar käglorna och när maskinen sedan arbetar för att lyfta dem på plats igen. Hur det låter när det är spel på alla tolv banor vågar jag knappt tänka på. När käglorna är nedslagna samlas de ihop och hissas upp i maskinen en och en och varje kägla styrs till en ledig plats genom en klaff. Där ligger de i vågrät position tills det är dags att ställas ner och då vrider maskinen käglorna till upprätt position och de ställs på plats.

I maskinen på Strajk Alley finns det 23 käglor i varje maskin. Det är för att snabba på spelet, redan när bowlaren slagit ner käglor finns tio nya på plats att ställas ner. Att det finns 23 käglor och inte 20 i varje maskin beror på att två ligger redo som reserv och en kägla cirkulerar.

Klotet skickas tillbaka till spelaren på en ränna som går under banorna.

Det är ingen motor som tar tillbaka klotet, den får sin fart av ett band som skickar iväg det under banorna och klotet åker i hög fart på skenor innan det lyfts upp med hjul till spelaren igen. Förr i tiden lyftes klotet upp till en ramp som sedan gav fart på klotet. I sportens begynnelse fanns givetvis inga maskiner men principen med att skicka klotet tillbaka på skenor fanns redan då med den stora skillnaden att det då var en person som lyfte upp klotet på rampen.

Tungt är bra
Även på klotsidan har det skett en stor utveckling och för den som vill förbättra sina resultat kan det vara idé att investera i ett bättre klot och träna in sig på det. Enligt Daniel Rönnbäck är skillnaden stor mellan de billigaste kloten och ett riktigt bra klot.

- Nog är det 20,30 procent direkt om man byter klot, säger han.

På kloten står siffror upp till 16. Siffrorna står för viktenheten pund. Som mest får ett klot väga 7,257 kilo.

Tyngden har en inte alls oviktig funktion.

- Så tungt som möjligt ska man ha. Damer spelar med 14 och 95 procent av alla herrar spelar med 15. Det blir bättre styrsel. Ju tyngre du har desto mindre kan du påverka själv med armen när du slår. Och käglorna väger 1.8 kilo styck så det är en del massa som ska flyttas.

- Det är bättre att ta ett tungt klot och slå lite lösare än att ta ett lättare och ta i allt man har, säger Daniel Rönnbäck.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om