Här skördas havets guld

Löjfisket är inne på andra veckan.

För yrkesfiskarna Kent Haglund och Per-Erik Sångberg ser det hyfsat ut så här långt.

- Man ska komma ihåg att mycket kan hända under de tre kommande veckorna, säger Kent Haglund.

4 oktober 2012 06:00

Klockan är 05.20. Det regnar ute och mörkret ligger fortfarande som en slöja över Båtskärsnäs i Kalix. Fiskekollegorna Kent Haglund och Per-Erik Sångberg är i full gång med att förbereda båtarna för avfärd.

Innan Kent lämnar kajen måste han få ett godkännande på datorn.

Alla båtar som är över 12 meter långa måste genomföra proceduren.

- Det är nytt för i år. Du ser, här måste jag fylla i vad jag ska göra så då kryssar jag i fiske.

Han är skeptisk till systemet och rynkar pannan när han säger:

- Tänk om det blir tekniskt strul med datorn, då kan jag inte fiska överhuvudtaget den dagen.

När båtarna har nått fiskevatten lägger man ut trålen som är fäst i en vajer från vardera båt. Tillsammans drar man sedan nätet längs botten, i hopp om att fånga så mycket romlöja som möjligt - eller nästan i alla fall.

- Vi har som mål att fånga så mycket som vi hinner ta rätt på under en kväll. Får fisken ligga till dagen efter blir den lös och håller sämre kvalité, säger Kent.

Per-Erik Sångberg och Kent Haglund är båda rutinerade yrkesfiskare, Per-Erik har fiskat så länge han kan minnas och Kent räknar att han hållit på i över 30 år.

Men att tråla löja är ingen favoritsysselsättning.

- Att puttra runt så här i fem, sex timmar är inte så speciellt kul. Det är ett nödvändigt ont, för hur det än är så är rommen den bästa inkomstkällan vi har, säger Kent och får medhåll av kollegan.

Efter ett par timmar börjar det ljusna. Men dimman ligger tät och regnet fortsätter envist att falla.

I hytten på Kents båt är det varmt och ljudet från motorn i kombination med de gungande svallen har en sövande effekt.

- Man måste gå ut och ta luft med jämna mellanrum så man orkar hålla sig vaken, säger han och sticker ut huvudet genom dörröppningen.

Plötsligt sprakar det till i högtalarna.

- Här var det inte så mycket aktivitet, ska vi hålla utåt?

Det är Per-Erik som undrar via kommunikationsradion.

- Jag svänger, svarar Kent.

Med hjälp av ekolodet håller man hela tiden koll på hur mycket fisk som rör sig under båten.

- Trålen går i botten så fisken måste stå i botten för att den ska gå att fånga, berättar Kent.

Enligt Per-Erik resulterar en säsong i ungefär tusen kilo rom. Han säljer den privat och menar att efterfrågan är så stor att det aldrig är några problem att bli av med den.

Båten, Annaett, tog honom fem år att tillverka och den här säsongen fiskar han med den för 27:e året.

- Att bygga själv var enda sättet på den tiden. Det var dåligt fiske, man kan inte dra på sig för stora kostnader för man vet aldrig vad man kommer att få.

Efter sex timmars trålande är det dags att dra upp fångsten.

I dag är den nästan åtta fulla bingar, där en binge rymmer ungefär 300 kilo fisk.

Det är okej men inte jättebra, enas de om.

Väl tillbaka på kajen lastas bingarna på släpen, båtarna spolas av och förbereds för kommande dag.

Men jobbet är inte slut än. Nu väntar timmar av gallring och resnsning.

Per-Erik har en speciell rensmaskin som sköljer och rensar fisken automatiskt.

- Om tre personer fyller den med löja så rensar den 60 kilo i timmen. Det sparar sju medarbetare.

Fisket pågår i fem veckor varje höst.

Siklöjan är en liten ädelfisk som sällan blir över 20 centimeter lång.

Lever i sötvattensjöar och lätt bräckta vattendrag.

Ska inte förväxlas med vanlig löja som tillhör släktet karpfiskar, där braxen och mörten ingår.

Fiskas på relativt grunt vatten under leken, mellan 20:e september och sista oktober.

Fiskeriverket utfärdar licenser.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!