Luleå Hockeys kanadensiska center, Jacob Lagacé, svarade under fjolårets debutsäsong i klubben för 24 (7+17) poäng på 50 matcher. Den här säsongen inledde han med tre målgivande passningar på sina tre första matcher. Sedan dess har han klivit av isen tio fajter i rad utan poäng. Men 26-åringen menar att den skada han ådrog sig dagen innan premiären mot Linköping, och som fick honom att vila i det första back-to back mötet med Skellefteå, störde honom.
– Det var inget allvarligt egentligen. Men kanske lät jag det påverka mig mer än det borde ha gjort. Det gjorde att jag kanske inte tänkte på spelet så mycket. Därefter hade vi några bortamatcher och jag spelade inte så bra.
De sämre insatserna gjorde att kanadensaren tappade självförtroende. Det i kombination med uteblivna poäng fick honom att grubbla.
– Hur situationen än är nu, måste jag jobba hårt oavsett var jag spelar för att hjälpa laget vinna. Det har varit lite av en kamp, speciellt över att göra mål. Jag tycker att jag haft bra målchanser de senaste fem matcherna, men har inte kunnat hitta nätet.
Det känns som att du sökt efter att få göra det första målet?
– Jag tror kanske att just det är problemet. Jag vill så gärna ha det och det gör att jag greppar klubban för hårt när läget väl dyker upp. Jag känner ändå att så länge jag har chanser, gör jag någonting rätt i alla fall. Men när jag väl sätter det första målet kommer jag "get the monkeyoff the back".
Uppehållet kom lägligt för dig?
– Ja, jag känner det. Självklart hade jag velat göra ett mål i lördags, men det ger mig extra mycket motivation under den här veckan och jag ska se till att vara väl förberedd. Det bästa har inte kommit än.
Jacob Lagacé berättar även att han brukar vända sig till sin mamma hemma i Kanada för råd och stöttning när det går tyngre. Hon brukar också se han spela så ofta det bara går, men tidsskillnaden gör det svårt.
– Speciellt när man bor långt borta och inte har familj, kan det bli lite ensamt, och då är det skönt att prata med min mamma. Hon hjälper mig så mycket hon kan, sen är resten upp till mig. När det går bra känner man sig inte längre ensam. Hon kollar mig spela på helgerna, men på veckorna hinner hon inte alltid då det är stor tidsskillnad och hon jobbar. Men hon kommer hit vid jul och ska se ett par matcher, så det blir skönt.
Har din mamma varit i Luleå tidigare?
– Hon var här förra året i två veckor och det var skönt att ha hon här då. Men hon säger till mig varje match att jag måste skjuta mer och inte passa varje gång jag har läge. Hon är min största supporter och hon älskar mig, jag tror alla behöver en sådan supporter.
Gjorde du mål när hon var uppe senast?
– Jag tror att det bara blev några assists då, men inget mål. Då sa hon till mig, "du hade den bästa positionen för att göra mål, men du passade istället." Jag borde nog lyssna på hennes råd och skjuta oftare.