Maja Egerup, 14, studsar upp och ner i sadeln när hon travar runt i ridhuset på Luleå ridklubb. Andningen på den vita och bruna ponnyn blir tätare och mer högljudd. När han närmar sig det låga hindret som ställts upp inför fotograferingen får hon korrigera hästen med bestämdhet.
– Han verkar sugen, det är ett gott tecken inför helgen, säger hon och skrattar.
Hästen, som vid en seger lär behöva två rader vid ingraveringen av namnet, Flower Hill Milky Bar Kid, är en irländsk ras och har hoppningen i blodet.
– Han är så på vid hindren och tycker det är kul.
Det är också hoppningen som ekipaget ser fram mot mest under helgens Kurirenmästerskap.
Men duon, som gick upp en klass tidigare i år har haft det kämpigt och har sänkt ribban, bokstavligt talat, på slutet.
– Vi valde att gå ner i klasser och tävla på lägre hinder för att det ska bli enklare. För att få upp självförtroendet, både på mig själv och på honom. Och satsa på ännu mer träning.
Under Kurirenmästerskapen tävlar de i klasserna lätt B och C i hoppning och lätt B1 i dressyren.
– Jag ser mest fram emot hoppningen såklart. Men dressyren har också gått bra, vi har ju ridit klubbtävlingar och de har visat bra resultat. Hoppas det blir så nu också, säger hon.
– Jag är lite nervös, men fortfarande väldigt taggad. Nervositeten är på grund av att vi har haft en dålig period, men precis har vi kommit upp i en bra och nu vill jag verkligen att den ska hålla i sig.
Hur är han att hoppa med?
– I hoppningen så flyter hans högerbog ut litegrann och då kan det bli lite svårt att svänga. Jag får vara väldigt noggrann.
Maja Egerup föddes i princip in i en ridsadel. Hennes mamma ägde travhästar och redan som fyraårning började hon att rida små ponnys vid Björsbyns ridskola. När hon växte ur dem började hon på Luleå ridklubb ute på Hertsön och för fyra år sedan fick hon sin första egna häst.
Sedan ett år tillbaka äger hon åttaåriga Flower Hill Milky Bar Kid och medger att det är speciellt att tävla med en egen häst.
Även om hon håller deras segerchanser i den totala tävlingen som små så hoppas hon att det blir verklighet.
– Vad som krävs för att vi ska vinna. (Skratt) Oj, tur kanske. Det finns kanske en chans, men det är liten, säger hon.