Samhällets svek kräver humanism

LULEÅ När samhället sviker den ensamkommande träder den svenska humanismen in. Med det som ledstjärna hoppas Mats Eliasson, 62, att hans Luleå på sikt ska bli bäst i landet på integration.

– Jag är stolt över min stad, och jag vet att många goda krafter vill hjälpas åt för att föra drömmen i hamn, säger Mats Eliasson, som är professor i invärtes medicin och även god man för en ung afghan i Luleå sedan ett par år tillbaka.

Det var 2015 som 40000 ensamkommande barn kom som flyktingar och fick goda boenden, skolor, sjukvård och annan trygghet på olika håll i landet. En verklighet som förändrades drastiskt när gränserna stängdes när flyktingströmmen blev för omfattande.

– Då ändrades regelverk och tolkningar i en hast, och det är det som är sveket. Nu måste vi göra något, och i första hand ta hand om de unga som kom 2015 på bästa sätt. Det har inte minst vår statsminister Stefan Löfven också lovat det svenska folket.

För att hjälpa alla ensamkommande flyktingungdomar, för närvarande cirka 250 i Luleå, som sedan länge befinner sig i en pressad tillvaro på grund av en långdragen asylprocess, har Mats Eliasson i höst varit med om att starta en Facebook-grupp med namnet "Kraftsamling för ensamkommande barn".

En grupp som på kort tid fått 340 medlemmar, och nya medlemmar kommer in varje dag.

Den 21 april ska det också hållas ett öppet möte med inblandade, preliminärt på Missionskyrkan i Luleå, för att lokalt bygga upp en organisation.

– Vi vill med gruppen sammanföra alla de som har sängplats och hjärta med de som så väl behöver båda delarna, och vi har stora förhoppningar att Luleå som har målet att "bli bäst på integration" tar på sig det ansvaret. Vi har också skickat in en skrivelse till kommunstyrelsen i Luleå för att få stöd och hjälp, samt träffat alla politiska partier i Luleå.

I skrivelsen till kommunstyrelsen, som är undertecknad av Mats Eliasson, Meta Wiborgh, Lisa Högberg och Solveig Eriksson, som alla är djupt engagerade i arbetet för att försöka stötta de nyanlända.konstateras att det nu börjat hända saker.

Av de vid årsskiftet 2016/2017 100 ungdomarna i skolan i Luleå har några glädjande fått uppehållstillstånd.

– De som fått det har beretts möjlighet att bo kvar i sina boenden, vilket känns tryggt. Det som däremot oroar oss, och framförallt ungdomarna , är att flera nu fått avslag på sin asylansökan antingen genom åldersuppskrivning, men framförallt genom att den långa väntan i asylprocessen betytt att de hunnit fylla 18 år. Det är inte alls bra. Den dag då ungdomarna fyller 18 år, åker de som fått ett så kallat "temporärt uppehållstillstånd" obönhörligt ut. De får inte längre bo kvar i Luleå kommun, och riskerar då att hamna på det torftiga kasernboendet i Boden där flyktingar i alla åldrar finns, med en otrygghet som följd. I värsta fall kan de också bli utvisade till krig, misär och terror i Afghanistan, säger Mats Eliasson.

I skrivande stund finns 81 ungdomar som fyller 18 år under 2017 inskrivna i introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan i Luleå, och som kommunen nu riskerar förlora.

– Vi vet också att det är väldigt få av de ungdomar som fyllt 18 år som får uppehållstillstånd. Statistiskt i hela landet kan det i bästa fall bli 20 som får uppehållstillstånd och då kan bli kvar i Luleå.

Självklart är det en pressad situation för alla att leva i ovisshet.

– Vi arbetar nu på två fronter. Dels vill vi göra vistelsen i Luleå så bra som möjligt. Dels måste vi trycka på politikerna så att de river upp återtagandeavtalet med Afghanistan och ger de ensamkommande amnesti, som är den enda människovärdiga lösningen, säger Mats Eliasson med skärpa.

Politiskt är just nu centern och miljöpartiet de partier som tydligast tar ansvar för integrationen. Det han hoppas på är att miljöpartiet, som sitter i regeringen, kan få med sig socialdemokraterna på en bättre integration.

Mats Eliasson har en önskan att kommunen kan bidraga till en övergångslösning, på allt från någon månad till ett år.

– Boendena finns ju. De blir tomma när ungdomarna fyller 18, eftersom inga nya kommer när gränserna stängts för nyanlända. Det kanske ocks¨å finns folk som har en sängplats, en friggeboda eller något rum ledigt som kan ta hand om en ungdom. Kanske kan en sådan satsning ekonomiseras tillsammans med Migrationsverket, funderar Mats Eliasson.

.Det finns goda exempel ute i landet där andra orter som Umeå, Uppsala, Lilla Edet Göteborg, Lidingö, Glommersträsk tagit initiativ som gör det möjligt för de ensamkommande ungdomarna att bo kvar i kommunen. Grupperna kan då även hjälpa till med ekonomin för satsningarna.

Mats Eliasson tycker att det är sorgligt om Luleå skulle tappa ungdomarna.

– De har redan satsat mycket resurser på dem, och det handlar om otroligt studieambitiösa killar som pluggar svenska, matte och engelska dagarna i ända. Några har läst in gymnasiestudierna på ett och ett halvt år med sikte på universitetsstudier till sjuksköterska, läkare, ekonom och lärare. Flera står redo för praktiska linjer till elektriker och byggjobbare, och de vill verkligen bli självförsörjande, komma ut och arbeta, och inte ligga samhället til last. Behovet av kompetent personal finns också i de flesta branscher, och inte minst inom vård och omsorg. Vi vädjar verkligen till kommunstyrelsen att söka alla vägar de kan för att de ungdomar som nu finns i Luleå ska få stanna här, och vi från nätverket är beredda att hjälpa till på alla sätt, slutar Mats Eliasson.

En sann humanist i en orolig tid.

 
 
  • Mest läst på Kuriren.nu
  • Senaste nytt
  • TT
Skicka in ditt klipp!
  • Senaste nytt
  • INRIKES/UTRIKES