Författaren och historikern Lars Gyllenhaal från Rosvik utanför Piteå fann unikt stoff till sin nya bok ”Svenskar i strid mot Hitler” knappt ett par kilometer hemifrån hos soldaten Henry Backmans brorsson.
– Det är en nästan overklig känsla när man läser ett brev som är skrivit på svenska i Normandie under andra världskriget till byn där man själv bor. Jag har nypt mig i armen både en och två gånger, berättar Lars Gyllenhaal.
Henry Backman hade emigrerat till USA när han var drygt 20 år efter att hans flickväns föräldrar vägrade låta honom gifta sig med henne. Han var artillerist och en av de första som avlossade kanonerna inne på tyskt område.
”Jag kan ju säga jag har varit lycklig att komma igenom det utan skråmor. Jag var 10 månader uppe i krigsfronten. Så jag kan säja jag har sett en hel del på den tiden.” skrev han till sin bror Sven efter krigsslutet.
Men trots att Henry Backman klarade sig oskadd genom kriget dog han redan på 1950-talet.
– Han, liksom många andra soldater, fick väldigt dåliga konserver under kriget och dog därför till följd av en leversjukdom.
Boken lyfter fram ett antal av de svenskar som stred med de allierade som soldater eller piloter – många av dem norrbottningar. Den är fylld av okända historier och tidigare opublicerade bilder.
– Flera av soldaterna lät sig fotograferas i fotoateljéer i Frankrike och Tyskland. En del tog också amatörbilder. En kille från Göteborg tog sig ända fram till Hitlers bunker, berättar Lars Gyllenhaal.
Att ämnet har väckt hans intresse beror på att han har träffat flera av de tidigare soldaterna medan de var i livet. Idag är det bara ett par av dem som är med i boken som lever och de börjar vara kring hundra år gamla, konstaterar han.
Det har varit en lång process för Lars Gyllenhaal att samla in material och information, vilket har skett bland annat genom intervjuer och brevväxling med berörda. Men det har också tagit tid att få helheten klar för sig, berättar han. Det som fick det att lossna var digitaliseringen av de amerikanska arkiven som gjorde dem mer lättillgängliga.
Fokus ligger på svenskar i amerikanska förband, även om han även tar upp de som stred för Norge, Storbritannien och Sovjetunionen.
– Det är märkligt nog den kategori som det finns minst forskning runt och för mig var det en stor nyhet att de var så många.
Han har kommit fram till att det var minst 4 200 av USA:s soldater i andra världskriget som var födda i Sverige. Och även om majoriteten var emigranter uppskattningsvis hälften fortfarande svenska medborgare. Minst 43 var kvinnor. En del var inkallade, andra frivilliga. Flera hundra stupade. Dessutom var det cirka 8 000 svenska sjömän som deltog i konvojer som fraktade vapen till de allierade.
– Räknar man även in sjömännen så var det över 1 000 svenskar som dog för de allierades sak.
Kan Sverige på något sätt ta åt sig äran för deras insats eller är det enskilda prestationer?
– Det är en jättebra fråga. Svenska staten kan ju inte ta åt sig äran för dessa personers insats. Men Sverige är inte bara en stat, utan också ett samhälle och då tycker jag att det i de nya rön som jag lägger fram blir väldigt tydligt åtminstone att det är mer än tio gånger så många svenska medborgare som ställde upp i allierade förband än som stred i tysk uniform.
Vad tror du de här soldaterna skulle tänka om att nazister återigen är aktiva i Sverige?
– De skulle nog inte tro att det var sant. Nazister är något man bara borde behöva läsa om i historieböckerna. Så känner jag.