Hon jobbade nära 20 år på LTU och var arbetsledare. För några år sedan fick hon en ny chef och livet tog en vändning.
Den nye chefen och hon hittade aldrig ett fungerande samarbete.
– Han förstod nog aldrig hur tokigt det blev. Men jag blev sjuk av all oro, säger hon.
Efter en tids sjukskrivning blev Lena Persson ett fall för rehabilitering och omplacering.
– Men jag tycker inte att jag fick någon riktig hjälp och det kom inga erbjudanden om andra jobb. Man måste lyssna på den som är utsatt – det måste finnas en vilja att lösa problemen, säger hon.
Hon berättar att det kändes som om alla dörrar stängdes. Då kontaktade hon en advokat som hon hittade på nätet – Michael Fischbein, som specialiserat sig på att hjälpa de som fått problem med sin arbetsgivare.
– Han menade att jag utsattes för kränkande särbehandling. Cheferna på LTU gillade inte att jag anlitade honom, säger hon.
Han förhandlade fram ett avtal, 16,6 månadslöner plus 100 000 för sitt eget arvode. Men Lena Persson har meddelat LTU att hon ångrar att hon skrev på avtalet.
– Jag tycker att min uppsägning är provocerad. Jag tycker det var fel. LTU verkar ju ha satt detta i system. Ska det få gå till så med en statlig arbetsgivare, det är ju skattepengar, säger hon.
Hon lider fortfarande av de besvär hon ådrog sig sitt sista år på LTU och har ännu inte fått något nytt fast arbete.
– Jag sover dåligt, tål ingen stress och har värk i lederna, säger hon och tillägger:
– Jag vill ha upprättelse och väntar på besked från LTU.
Kuriren rekommenderar:
Läs mer: De hade högst inkomst i din kommun.
Läs mer: Här hittar du samtliga fastighetsaffärer
Läs mer: Världskändisarnas udda besök i Norrbotten.
Läs mer: 14 personer du inte visste är från Norrbotten
Läs mer: 14 Luleåsaker du minns om du var ung på 80- och 90-talet
Kuriren listar: 11 produkter som du alltid kommer hem med från Ikea