– Det är jättetråkigt att de valt att inte vara med men det är deras beslut och jag respekterar det. Vi har träffat dem flera gånger och försökt inspirera dem till att vara med, säger Helen Wiklund-Wårell, fritidschef i Luleå kommun.
De pengar som kommunerna går in med för att få delta i samarbetet är baserat på befolkningstalet i kommunen. För Luleå landar summan på 252.000 i grundfinansiering och ytterligare 154.000 i tillägg. För Kalix
blir slutnotan cirka 200.000 kronor. Grundavgiften ger kommunerna rätt att delta i samarbetet, de får bland annat en plats i arbetsgruppen, hjälp av den heltidsanställde samordnaren och marknadsförs genom den gemensamma webbsidan. Betalar kommunerna tilläggsavgiften får de även delta i gemensam skyltning, satsningar på småskalig infrastruktur, event, kvalitetssäkringsaktiviteter och marknadsföring utöver hemsidan. Enligt Helen Wiklund-Wårell är tilläggsumman frivillig, men hittills har alla kommuner valt att lägga till även den potten.
– De pengarna går tillbaka till insatser i varje kommun. Under förra året då vi gjorde en gemensam upphandling av eldstäder får Luleå fler än Haparanda baserat på det. Sedan har vi en samordnare som jobbar lika mycket mot alla kommuner, säger Helen Wiklund Wårell.
Hur påverkar det samarbetet att Kalix inte är med?
– Det som blir lite knepigt är det inte blir en enhetlighet, från Skellefteå upp till Haparanda, med till exempel skyltning och marknadsföring. Jag utgår från att Kalix gjort den bedömningen och vägt för- och nackdelar, säger Helen Wiklund-Wårell.
Mona Lundström, kultur- och fritidschef i Piteå instämmer.
– Det är jättetråkigt. Vi kan inte göra om kartan, på vattnet är kommungränserna inte viktiga och som besökare måste det uppfattas som märkligt att Kalix inte är med när det också är en skärgårdskommun.
I Haparanda tycker fritidschef Allan Fjellvind att medlemsavgiften har betalat sig själv:
– Det har bekostat muddringen i Sandskär. Vi betalar 180.000 och det kostade tre miljoner att muddra.
Läs mer: Storbråk mellan skärgårdskommunerna