Det gäller projektet Malmporten med förbättringar för sjötrafiken på Luleå via fördjupad farled.
På det viset kan större båtar ta sig till Luleå. Kapaciteten ökar så att det går att lasta 200.000 ton på ett fartyg, mot maximalt 55.000 ton i dagens läge, uppger Luleå hamns ledning.
Samtidigt väntar sjöfarten på Östersjön gå mot större båtar som följd av svaveldirektivet, där miljökraven skärps. Svaveldirektivet var inte grundorsaken till arbetena i Luleå men nu råkar det sammanfalla, konstaterar Roger Danell, chef vid Luleå hamn.
För att kunna genomföra muddringsprojektet krävs att Mark- och miljödomstolen ger sitt godkännande via en miljöprövning.
– Vi bedömer att ansökan kan lämnas dit nästa vår, säger Roger Danell.
Luleå kommun ska in med en ansökan och Sjöfartsverket ska också lämna in en sådan. Beslut från domstolen kan möjligen lämnas 2016 och det dröjer nog till 2017 innan arbetet är igång. Tidigast då, bedömer Roger Danell.
Kommunen samt Trafikverket och Sjöfartsverket hanterar förarbetet och här ingår frågor om allt ifrån vilket material det är frågan om till vilka metoder som kan användas. En analys från Trafikverket uppges påvisa en hög samhällsekonomisk lönsamhet från projektet. Analysen uppges bygga på vedertagna beräkningar där samhällsnyttan kopplas till transportkostnader, miljöpåverkan och anläggningskostnader.
Muddringen förväntas säkra malmtransporter med god kapacitet från norra Sverige och Finland, via utskeppning från Luleå. Samtidigt bedöms större båtar på Luleå innebära en möjlighet att undvika trafikkaos på Malmbanan. Trycket på den redan hårt belastade Malmbanan väntas nämligen öka framgent, bland annat eftersom LKAB och Northland planerar att öka järnmalmsproduktionen och den hamn som så långt tar emot de verkligt stora malmbåtarna är just Narvik.