Gamla bilden av gruvarbetare är svartmuskiga män med pannlampor. Kring millennieskiftet, då vissa gruvarbetare förflyttat sig till datorer i kontor, var andelen kvinnor i LKAB likväl bara några procent.
När Lotta Fogde 2008 kom in i ledningsgruppen blev hon första kvinnan där. Andelen kvinnor i bolaget ska öka, vid årsskiftet var den 17,5 procent. Vid rekryteringar ska 30 procent vara kvinnor.
Vad krävs?
- Målmedvetenhet. Det går inte av sig själv men det blir enklare ju fler kvinnor som kommer in och vittnar om hur det är att arbeta här, säger Lotta Fogde.
Stor och stark
Samtidigt påvisar forskning vid Luleå universitet att gruvarbetaren vill bevara bilden av sig själv som macho.
- Mitt intryck är inte att det är så generellt, säger Lotta Fogde.
LKAB gillar heller inte den här bilden.
- För LKAB är det en överlevnadsfråga att få in kvinnor. Vi har inte råd att vara utan halva underlaget till arbetskraft.
Lotta Fogde konstaterar emellertid att yrken där kvinnor kommer in får lägre status och betalning.
- Så ser det ut i samhället generellt.
Lotta Fogde har rötterna långt från gruvsamhällen. Född i Stockholm, uppväxt i Uddevalla och med föräldrar med bakgrund bortom gruva.
Hon läste statskunskap i USA. Och filmkunskap.
- Jag hade fått ett stipendium till ett universitet där som råkade ha en bra filmutbildning.
Perssons ultimatum
Röda tråden i engagemang och yrkesliv är media och samhällsfrågor. Hon blev journalist, främst i radio, och har varit ledarskribent. Hon engagerade sig i Socialdemokraterna och blev förstasidesstoff när hon som statssekreterare hos Leif Pagrotsky agiterade mot att Sverige gick med i EMU.
Partiledaren Göran Persson ställde ultimatum, antingen lämnade Lotta Fogde jobbet eller styrelsen för Socialdemokrater mot EMU.
- Det var en infekterad period. Det sattes press på oss skeptiker. Jag lämnade styrelsen men bytte inte åsikt.
Hon bor i Luleå med sambon Patrik Lindén och blev mamma några år innan hon hamnade hos LKAB.
- På näringsdepartementet pratar alla om näringslivet men få har varit där. Jag ville gärna ha den här typen av jobb och bakgrunden från näringsdepartementet var en orsak till att jag fick det. Det fanns mycket att göra kring LKAB:s kommunikation. Den behövde bli mer alert och mer öppen och vid den tiden fanns en rädsla för media. Det har vi jobbat med.