Att industrin har goda villkor är grundläggande för vårt välstånd och det säkerställer jobb och företagande i hela landet. Detta gäller både traditionell basindustri, såsom malm och skog, såväl som företag inom tjänste- och it-sektorn. Tillsammans med tillverkningsindustrin ser vi en stor tillväxt i tjänstesektorn just nu. Sverige har fått en rad nya etableringar i tjänstesektorn på senare år. Inte minst är Facebook datacenter i Luleå ett exempel på detta. För att fler ska välja att etablera sig i Sverige och investera här behöver vi ha goda konkurrensvillkor i Norden. Därför har regeringen beslutat att utreda sänkta och harmoniserade elskatter för tjänstesektorn såväl som för tillverkningsindustrin.
Facebook valde Sverige som första land att etablera ett datacenter i, utanför USA. Nyligen meddelade man att en andra serverhall ska byggas vid sidan av den första i Luleå. Sverige är med ett svalt klimat, stabil elproduktion, hög andel förnyelsebara energikällor, driftsäkert elnät och väl utbyggt fibernät ett utmärkt land för etablering av serverhallar. Dessutom kan vi erbjuda enkonkurrenskraftig bolagsskatt och kompetent arbetskraft med närhet till universitet och högskolor. Att elskatten är konstruerad efter hur industrin såg ut för 20 år sedan innebär att nya sektorer som växt fram får en ofördelaktig konkurrenssituation. Modellen för beskattningen bör följa utvecklingen och underlätta också för tjänsteföretag att växa och skapa jobb i hela Sverige.
I Sverige kommer nästan 60 procent av energin från förnyelsebara energikällor, den högsta nivån i hela EU. Medvetna politiska satsningar på att bygga ut vår förnybara energiproduktion har bland annat tiodubblat produktionen från vindkraften till 10 terawattimmar. Detta motsvarar en stor kärnkraftsreaktor. Att industri från olika sektorer etableras och utvecklas i Sverige gynnar därför inte bara svensk konkurrenskraft och tillväxt, det är också smart ur ett globalt miljöperspektiv. Vårt tekniska kunnande och våra satsningar på forskning och utveckling ligger långt fram i internationell jämförelse.
Energiskatten på el är viktig som ett styrmedel för en effektivare elanvändning. Samtidigt måste energiskatten vara konkurrenskraftig och säkerställa jobb och investeringar i Sverige. Elektricitet är en viktig insatsvara både i industriell tillverkning och för produktion av vissa tjänster. Detta gäller både i förhållande till andra länder, och i förhållande till industrisektorer- alldeles oavsett om de är traditionella tillverkningsindustrier eller tjänsteföretag. Våra grannländer Finland och Danmark har nyligen inkluderat tjänstesektorn i de lägre elskattenivåerna. Vi vill göra detsamma för att värna svensk konkurrenskraft.
Dagens tjänsteföretag kan vara lika elintensiva som företag i den traditionella tillverkningsindustrin. Denna utveckling förutsåg ingen för över 20 år sedan när dagens differentiering av energiskatten uppkom. På mindre än ett decennium har en helt ny it-baserad tjänstesektor vuxit fram. Detta innebär, med dagens regelverk, att en massafabrik betalar 0,5 öre per kilowattimme i energiskatt på el, medan ett tjänsteföretag kan betala upp till 29,3 öre per kilowattimme.
Mycket av det svenska exportundret är grundat på vår förmåga att ställa om samhället till ny teknik. Med dagens besked öppnar vi för möjligheten att stärka Sveriges position, i gränslandet mellan tjänster och industri.