I förra veckan anlände den gigantiska lasten på en pråm till LKAB:s malmkaj i Narvik. Det handlar om en ny skeppslastare som ska användas för att lasta malmbåtarna och arbetet med att färdigställa kajen har pågått i flera år. Nu är det inte länge kvar innan den kan tas i bruk. Själva skeppslastaren är en del av en större investering på cirka fem miljarder kronor som LKAB gör i Narvik.
Den gamla skeppslastaren byggdes på 70-talet och är fortfarande i bruk men driftsäkerheten ansågs vara för låg när företaget endast hade en lastare att förlita sig på samtidigt som leveranserna skall ökas när LKAB öppnar nya gruvor i Malmfälten.
– Det som är allra viktigast för oss är att vi får en hög driftsäkerhet så att vi kan leverera i tid. Vi har nu en malmkaj som har varit i drift sedan 1975 och den har vi haft som enda kaj här i Narvik trots att vi levererar huvuddelen av LKAB:s leveranser härifrån, säger Jacob Steinmo, vd för LKAB Norge och fortsätter:
– Att få en till kaj och en ny utlastare gör att vi har en helt annan säkerhet i anläggningen än vi hade tidigare.
Investeringarna som görs på LKAB:s anläggning i Narvik är uppdelade i flera faser. Det handlar bland annat om siloanläggningen som har varit i bruk sedan flera år och den andra fasen då man bygger ny malmkaj, nya transportsystem, ny siktanläggning samt installerar ett vakuumsystem som används för att förankra de uppemot 260 000 ton tunga malmbåtarna under tiden de lastas med malmprodukter.
Första kvartalet 2016 skall den nya malmkajen med tillhörande skeppslastare vara redo att tas i bruk. Den nya skeppslastaren påminner mycket om den gamla men moderniseringar har gjorts och det hoppas man att invånarna i Narvik kommer att märka av på ett positivt sätt. De problem man har haft med damning i samband med lastning av malmbåtarna hoppas man ska minska med den nya anläggningen.
– Den är helt inbyggd och har ett eget system för att ta upp dammet så ur miljösynpunkt är det en förbättring, säger Jacob Steinmo.
Han tillägger att man från LKAB:s sida vill kunna bedriva verksamheten utan att påverka staden negativt genom exempelvis damning.
– Vi ska kunna bedriva verksamheten utan att det skall komma damm från anläggningen, det är en av de saker vi prioriterar, säger Steinmo.