Nils-Olov Nordberg har jobbat på Bodens ridklubb i 47 år. När han blev 67 skulle han inte få vara kvar där.
Kerstin Larsson, verksamhetschef på individ- och familjeomsorgen, förklarar att det regelverk som styr att en person inte får beviljad dagverksamhet efter 67 års ålder är Lagen om stöd och service, LSS.
– Beslutet grundar sig på en prejudicerande dom i Högsta förvaltningsdomstolen där domstolen konstaterar att insatsen begränsas till yrkesverksam ålder, det vill säga insatsen gäller personer som inte uppnått normal pensionsålder. Dagens pensionssystem erbjuder en rätt att kvarstå i anställning till 67 år, förklarar hon.
Enligt domen är ett övergripande mål med insatsen daglig verksamhet att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjligheter till arbete. Insatsen syftar vidare till att så långt möjligt ge personer med funktionshinder möjlighet till personlig utveckling och delaktighet som motsvarar vad förvärvsarbetande har. Därför bedömde domstolen att rätten till insatsen daglig verksamhet enligt LSS under nuvarande förhållanden inte kvarstår längre än till 67 års ålder.
– Vi har förståelse för att den enskilde som drabbas av detta kan vara besviken och att det är en stor personlig omställning, säger Kerstin Larsson och tillägger att det i det aktuella fallet har gjorts ansträngningar för att möjliggöra en fortsättning på annat sätt, dock utan ett kommunalt myndighetsbeslut.
Hur rimligt är det med ett regelverk som för den enskilde kan innebära sjukdom och en fördyrning för kommunen i slutändan?– Som lagstyrd verksamhet kan vi inte bedöma rimlighet i lagstiftningen, utan vi är satta att följa den, säger Kerstin Larsson