För nÄgra minuter sedan slÀppte skolbussen av Unni Ragnarsson hemma pÄ gÄrden i Bondersbyn. Hon skyndar sig in för att byta om till ridklÀder. NÀr jag knackar pÄ meddelar pappa Börje Ragnarsson att dottern redan har gÄtt ut till stallet. Det Àr hÀr hon spenderar större delen av sin lediga tid, tillsammans med sina tvÄ hÀstar Doobie och Northern Comme Plot.
NÀr fick du upp ögonen för ridsporten?
â Jag har alltid Ă€lskat hĂ€star och ridning tror jag. Men nĂ€r jag var fem eller sex Ă„r gammal fick jag min första ponny, Putte.
Var det hoppning som gÀllde redan dÄ?
â Under ponnytiden tĂ€vlade jag faktiskt en del dressyr ocksĂ„ men sĂ„ smĂ„ningom blev det Ă€ndĂ„ hoppning. Det Ă€r mer min grej. Dessutom har mamma alltid hĂ„llit pĂ„ med hopphĂ€star sĂ„ jag tror att det var dĂ€rför jag ocksĂ„ föll för det.
Hur mÄnga timmar spenderar du i stallet varje dag?
â Jag Ă€r hĂ€r tvĂ„ gĂ„nger per dag och rider för det mesta tvĂ„ hĂ€star. I snitt blir det sĂ€kert tre timmar, men sĂ„klart mer pĂ„ helgerna. NĂ€r det Ă€r tĂ€vlingshelg spenderar jag nĂ€stan all vaken tid i stallet.
BerÀtta om gÄrden hÀr i Bondersbyn.
â Den heter Björkbacken och Ă€r frĂ„n början min pappas gĂ„rd. Jag Ă€r född och uppvuxen hĂ€r. Pappa Ă€r jordbrukare och har ett tjugotal mjölkkor i ladugĂ„rden i dag. PĂ„ gĂ„rden bor mina tvĂ„ hĂ€star, Doobie och Plotten, eller Northern Comme Plot som hon egentligen heter. Mamma har hĂ€stuppfödning sĂ„ vi har Ă€ven ett avelssto och tvĂ„ föl hĂ€r. Sedan har vi flera egna uppfödningar runt om i Sverige och nĂ„gra i Tyskland. Och sist men inte minst sĂ„ har vi tvĂ„ hundar och en katt.
Och Doobie Àr alltsÄ hÀsten du tÀvlar just nu?
â Det stĂ€mmer. Vi köpte henne frĂ„n SkĂ„ne utan att Ă„ka och provrida henne först. Det var lite av en chansning. Jag har Ă€gt henne i snart tvĂ„ Ă„r. NĂ€r hon kom var hon inte i sĂ„ fin form sĂ„ vi fick börja frĂ„n början för att bygga upp muskler och sĂ„dant. Men sedan har det verkligen gĂ„tt spikrakt uppĂ„t kan man sĂ€ga. Förra Ă„ret red vi bĂ„de NM och EM. PĂ„ EM blev det lite stolpe ut, men det var en lĂ€rorik upplevelse. PĂ„ NM gick det dĂ€remot bĂ€ttre. DĂ€r kom vi trea i lagtĂ€vlingen och sexa individuellt. Doobie Ă€r en riktig klippa trots att hon Ă€r vĂ€ldigt speciell bĂ„de i hanteringen och i ridningen. Hon blir lĂ€tt stressad och har inte den bĂ€sta hopptekniken, men gör jag allt rĂ€tt sĂ„ Ă€r hon felfri alla dagar i veckan.
Din andra hÀst, Plotten, Àr alltsÄ din mammas uppfödning?
â Precis. Hon Ă€r fem Ă„r och tanken Ă€r att det ska bli min framtida tĂ€vlingshĂ€st. Hon har stĂ„tt i ett stall i SkĂ„ne och vi fick hem henne för ungefĂ€r en mĂ„nad sedan. Nu Ă€r planen att jag ska börja rida henne till helgen.
Hur kÀnns det att hoppa ett hinder som Àr 140 centimeter högt?
â NĂ€r jag gĂ„r banan innan en tĂ€vling och ser hindren frĂ„n marken sĂ„ ser de rĂ€tt maffiga och rejĂ€la ut. Det Ă€r en ganska hĂ€ftig kĂ€nsla faktiskt. Men nĂ€r jag vĂ€l sitter pĂ„ hĂ€stryggen och det Ă€r min tur att hoppa sĂ„ Ă€r det sĂ„ mycket annat jag tĂ€nker pĂ„, inte hur höga hindren Ă€r.
Ăr du nĂ„gonsin rĂ€dd?
â Nej, i alla fall inte pĂ„ min hĂ€st Doobie. Henne kĂ€nner jag att jag litar pĂ„. Vi Ă€r ett team.
Hur ofta tÀvlar du?
â Under vintern blir det inte sĂ„ jĂ€tteofta. Nu Ă€r det nĂ„gra mĂ„naders uppehĂ„ll och sĂ„ drar det igĂ„ng i februari igen. Men under sommaren blir det mer intensivt. Ibland varje helg, ibland varannan helg. Det varierar.
Nu senast deltog du i junior-SM, hur var det?
â Det var jĂ€ttekul. PĂ„ lördagen var första SM-kvalet. DĂ€r gjorde vi en bra prestation men det blev tvĂ„ nedslag, alltsĂ„ Ă„tta fel. Efter den omgĂ„ngen slutade vi pĂ„ en fjortondeplats inför söndagens final. I finalen var vi felfria och klĂ€ttrade dĂ€rmed upp till en sjĂ€tteplats. Jag Ă€r verkligen helnöjd eftersom jag Ă„kte dit helt utan förvĂ€ntningar. Jag deltog i lag-SM förra Ă„ret men det hĂ€r var mitt första individuella SM.
Vad tar du med dig frÄn SM?
â Det Ă€r vĂ€l att fortsĂ€tta trĂ€na och göra stabila 140-rundor.
Hur Ă€r det med nerverna â blir du nervös?
â NĂ€r jag var yngre och tĂ€vlade ponny kommer jag ihĂ„g att jag kunde bli lite nervös. Men nu har jag nerver av stĂ„l och blir egentligen aldrig nervös. Jag var inte ett dugg nervös inför SM-finalen till exempel. Det Ă€r vĂ€ldigt skönt att slippa det för dĂ„ kan jag fokusera pĂ„ annat och inte lĂ€gga energi pĂ„ att vara nervös.
Vilken Àr din lÀngsta tÀvlingsresa?
â Det Ă€r resan till EM i Ăsterrike. Jag, mamma och Doobie Ă„kte dit med vĂ„r lastbil. Vi körde tvĂ„ dagar för att komma fram till SkĂ„ne och sedan tog det ytterligare tvĂ„ dagar innan vi var framme i Ăsterrike. Varje dag brukar vi köra tio timmar i snitt.
Hur Àr det att resa sÄ lÄngt?
â Det blir lĂ„nga dagar i lastbilen. Den gĂ„r ju inte speciellt fort heller sĂ„ det tar tid. Vi har Ă€ven varit med om ganska mycket pĂ„ de hĂ€r resorna. Bland annat tvĂ„ punkteringar dĂ€r dĂ€cken bara smĂ€llde. Och en gĂ„ng höll vi pĂ„ att tappa ett hjul mitt i natten i Finland. DĂ„ fick vi ringa bĂ€rgning och stalla upp oss i ett travstall. I Ăsterrike var det 37 grader varmt och dĂ„ krĂ„nglade lastbilen massor. SĂ„ man vet aldrig vad som kan hĂ€nda pĂ„ vĂ„ra resor. Det blir som riktiga Ă€ventyr, haha.
Hur hinner du med skolan?
â Jag hĂ€nger med bra i skolan, som tur Ă€r. NĂ€r jag Ă€r ute pĂ„ tĂ€vlingar sĂ„ tar jag exempelvis med mig mina matteböcker och försöker plugga nĂ€r jag fĂ„r en stund över. Och pĂ„ vardagarna studerar jag efter trĂ€ning och stallskötsel. Det gĂ„r det ocksĂ„.
Vad ska du göra efter högstadiet?
â Jag tror jag kommer att vĂ€lja ekonomiprogrammet pĂ„ gymnasiet. Men efter gymnasiet vet jag inte om jag kommer lĂ€sa vidare eller jobba. Jag drömmer om att jobba i ett stort tĂ€vlingsstall i Belgien eller Tyskland. Det hade varit hĂ€ftigt och lĂ€rorikt tror jag. Och sĂ„ ska jag fortsĂ€tta att satsa pĂ„ hoppningen sĂ„klart.
Din mamma Ă€r hĂ€stuppfödare och veterinĂ€r och din pappa Ă€r jordbrukare â har du intresset för djur i blodet?
â Det tror jag absolut. Jag Ă€r uppvuxen med alla djuren pĂ„ gĂ„rden sĂ„ det Ă€r nog inte sĂ„ konstigt att jag har ett sĂ„ starkt intresse för djur jag ocksĂ„. Det vore kanske mer konstigt om jag inte hade haft det.
Vad har du för mÄl med hoppningen?
â Jag Ă€r junior tre Ă„r till och dĂ„ skulle jag vilja rida de större juniormĂ€sterskapen som EM och NM. Tittar jag lĂ€ngre fram sĂ„ Ă€r vĂ€l mĂ„let att ha hĂ€star som gĂ„r högre klasser sĂ„ jag kan komma med i seniorlandslaget. Det Ă€r sĂ„klart inte sĂ„ lĂ€tt att komma med dĂ€r, men det Ă€r i alla fall en dröm jag har.
Din frÀmsta förebild?
â Hm, det var en svĂ„r frĂ„ga för jag har mĂ„nga förebilder. Inom hoppningen sĂ„ Ă€r det Rolf-Göran Bengtsson om jag ska vĂ€lja en svensk ryttare. Men jag har framför allt mĂ„nga tyska ryttare som förebilder. Det Ă€r olika bitar som jag ser upp till hos olika personer.
HÀftigaste hÀstupplevelsen?
â Helt klart EM. Det var en fantastisk tĂ€vlingsplats i en jĂ€ttevacker miljö. Det var hĂ€ftigt att vara med pĂ„ ett sĂ„ stort arrangemang med deltagare frĂ„n alla möjliga lĂ€nder. Bara invigningen var riktigt mĂ€ktig. Jag vill uppleva mer sĂ„dant.
Vad Àr det som driver dig att lÀgga sÄ mycket tid och energi pÄ hÀstarna och hoppningen?
â Det mĂ„ste vara kĂ€rleken till hĂ€starna och sporten. Det Ă€r verkligen vĂ€rt allt jobb och slit. Det Ă€r det hĂ€r och inget annat jag vill göra helt enkelt.