Det blir lagstiftning om könskvotering till börsbolagens styrelser om Socialdemokraterna leder regeringen efter valet. Det lovar partiledare Stefan Löfven, som i torsdags presenterade en jämställdhetspolitisk handlingsplan i 15 punkter.
Med det utspelet hoppas Löfven säkert minska väljarflykten till Feministiskt initiativ. Men om det är verklig jämställdhet Socialdemokraterna vill värna så är lagstiftad könskvotering av bolagsstyrelser fel väg att gå.
För tio år sedan införde Norge en lag om att minst 40 procent av ledamöterna i börsnoterade bolagsstyrelser måste vara kvinnor. Företagen fick ett par år på sig att uppfylla de nya jämställdhetsreglerna. Lyckades företagen inte hotade norska staten med näringsförbud.
Det var ett solklart ingrepp i äganderätten och näringsfriheten. Men det går inte att förneka att det var ett effektivt sätt att få de privata företagen att underkasta sig politiska beslut.
Bland svenska kvoteringsivrare är det i dag populärt att hänvisa till hur väl Norge lyckats med sin kvoteringslag. Och tittar man statistiskt på andelen kvinnor och män i de norska bolagsstyrelserna så stämmer det att lagstiftarnas mål har uppfyllts. Men den bilden rymmer inte hela sanningen.
Tidningen Metro (9/6) rapporterar att forskare för från Norge och USA nu för första gången kartlagt jämställdhetseffekterna av den norska kvoteringslagen: Forskarnas slutsats är att det föga förvånande blivit mer jämställt i styrelserummen – men att könssammansättningen strax därunder, på chefspositioner och i ledningsgrupper, förblivit oförändrad.
Jämställdheten har inte sipprat nedåt i organisationerna. Löneskillnader mellan kvinnor och män i företagen har inte påverkats. Dessutom har många norska företag avnoterats för att kringgå de nya reglerna. Siv Staubo vid Handelshøyskolen BI konstaterade i SvD (10/3 2013) att antalet ASA-bolag (Allmenaksjesellskap) minskade från 554 stycken 2003 till 312 år 2011.
Amanda Lundeteg, vd på Allbright, en stiftelse som arbetar för att driva på företagen att själva driva jämställdhetsarbetet, säger till Metro att hon är kritisk till den norska modellen.
”Styrelsekvotering riskerar att bli en kosmetisk sifferlösning som tar fokus från arbetet att få in kvinnor på ledningsnivå.”
Just så. Ojämn könsfördelning löses inte med stora politiska alexanderhugg. Det handlar i stället om att långsiktigt arbeta för att förändra rådande värderingar och attityder.
En klok företagsägare inser fördelarna med att rekrytera personer med olika bakgrund och kompetenser utan att behöva lagstiftning.