Det var meningen att tre av totalt sex storregioner i riket skulle bildas 2019. De övriga skulle bildas 2023. Men det verkar föga troligt att det blir av.
Den rödgröna regeringen släppte på onsdagen tankarna på att slå samman Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland till en gigantisk region som omfattar halva Sveriges yta, eftersom motståndet är kompakt i de landsting som skulle ingå i den.
På torsdagen – efter att Kristdemokraterna och Centerpartiet lämnat förhandlingarna – stod det klart att det inte blir några nya storregioner någon annanstans heller.
Åtminstone inte i den hastighet eller med det innehåll som regeringen tänkt sig.
Det var inte oväntat. Genom hela processen har det varit oklart varför storlandstingen skulle lyckas med det som landstingen misslyckats med. Som de tidigare landshövdingarna Per-Ola Eriksson, Björn Rosengren, Birgit Friggebo och Ingemar Eliasson konstaterade på DN Debatt (24/10) så är det långt ifrån självklart att storregioner är det optimala för att finansiera och organisera sjukvården.
”Mycket talar emellertid för att staten bör bära huvudansvaret för den högre sjukvården medan kommunerna eller kommunalförbund görs till huvudman för primärvården. Man behöver inte dela åsikten om statens ansvar för att ändå inse att frågan om regionindelning bör börja med att finna en rationell organisation för sjukvården.”
Problemen med ojämlik och ineffektiv sjukvård löses inte bara för att de regionala politikerväldena görs ännu större. Förhoppningsvis kan riksdagen i stället börja om med samtal om en statlig samordning för att säkerställa att alla får en bra vård, oavsett var man bor i landet.
I det pressmeddelande där Socialdemokraternas distriktsordförande Fredrik Lundh Sammeli och landstingsstyrelsens ordförande Maria Stenberg (S) kallar motståndet mot storregionerna för ”tidernas svek mot framtidsmöjligheterna i stora delar av landet och därmed befolkningen” nämns inte sjukvården över huvud taget.
Det är talande. Storregionförslaget var aldrig en lösning på sjukvårdens problem. Det finns inget som tyder på att stora landstingskolosser automatiskt skulle vara bättre för sjukvården. Tvärtom är Sveriges mest välskötta landsting – Halland – ett gott exempel på att storlek och kvalitet inte alltid går hand i hand.
Men framförallt så förändrar en storregion inte Norrbottens speciella förutsättningar. Oavsett indelning förblir Norrbotten ett glesbefolkat område längst upp i norra Sverige där avstånden skapar ett stort behov av sjukhus och vårdcentraler. Norrbottens problem och möjligheter förblir desamma oavsett om de ska lösas inom ett landsting eller en storregion.