Inne på området där Finlands nya kärnkraftverk ska byggas dammar det konstant av passerande lastbilar. Tidvis stannar allt upp för några minuter när en sprängladdning i berggrunden går av men sedan återupptas arbetet igen.
Platsen där reaktorn ska stå är idag bara markerad med ett tält som skyddar mätutrustningen som används för att undersöka marken. Några hundra meter därifrån har en grupp aktivister slagit läger. De demonstrera dagligen och försöker på olika sätt fördröja och sabotera arbetet.
– Vi har inga förhoppningar om att stoppa bygget, men vi ska göra det så dyrt och långsamt för dem som vi bara kan, säger en av aktivisterna.
Men det är inte bara aktivister här på plats som ställt sig frågande till Finlands val av samarbetspartner. Det ryska statliga kärnkraftsbolaget Rosatom ska bygga själva reaktorn och sedan leverera uranium till driften. Men från rysk sidan handlar det om betydligt mer än en affärsuppgörelse, det menar Martin Kragh, forskare vid centrum för rysslandstudier vid Uppsala universitet.
– Tajmingen är väldigt speciell eftersom Ryssland nu befinner sig i en situation där landet är mer isolerat än det varit sedan tiden före Michail Gorbatjov.
– Därför är det viktigt för Rosatom och Ryssland att visa upp att man finns även i Europa. Och i Kreml så anser man att det är en strategisk investering som hjälper Ryssland ta vara på sina intressen, säger Martin Kragh.
Kärnkraftverket ägs av finska Fennovioma. 66 procent av Fennovioma ägs i sin tur av en grupp finska företag där bland andra Fortum, Outokumpu och SVR ingår. Resterande 34 procent av det Rosatom – som därigenom är den största enskilda delägaren.
Men Rosatoms inblandning sträcker sig längre än så. Bolaget står för 75 procent av finansieringen genom lån från den ryska staten genom den ryska stabilitetsfonden som egentligen finns till för att säkra den ryska välfärden.
Men spänningen känns även av på plats i Pyhäjoki. När Kuriren besöker platsen så uppstår tumult mellan de anställda på Fennovoima - som visar oss runt på området - och den ryska underleverantören som sköter mätningen. Den ryska arbetsledaren vill inte att vi ska fotografera på området – trots att vi är klart framgår att vi har tillstånd.
Ingen, varken Fennovioma eller den finska regeringen har velat kännas vid kritiken eller kontroversen med den ryska inblandningen.
Kuriren har upprepade gången sökt den finska näringslivsministern Olli Rehn för att få svar på frågorna, men ministeriet har vägrat uttala sig. I ett pressmeddelande sade näringslivsministern något byråkratiskt:
– I detta sammanhang får man inte glömma projektets samhälleliga betydelse. Byggandet av kärnkraft bidrar till minskning av växthusgasutsläppen och främjar elmarknadens funktion, självförsörjningen i fråga om elproduktion och effektens tillräcklighet.
Men om självförsörjningen ska bli verklighet så måste projektet också färdigställas. Och där kan valet av samarbetspartner sätta käppar i hjulen.
Rosatoms åtaganden runt om i världen överstiger nämligen det totala värdet av de ryska stabilitetsfonderna. Det innebär att bolaget kommer tvingas dra sig ur flera av de projekt man investerat i.
– Det kommer bli en prioriteringsfråga för Ryssland. Om man anser att kärnkraftverket i Pyhäjoki är nog viktigt så blir det inga problem. Men det här är någonting som finska regeringen borde tänkt på, säger Martin Kragh.
Att finska staten inte vill svara på frågorna som uppstår vid bygget av kärnkraftverket kan för en tid ligga i deras intresse, men förr eller senare kommer svaren. Tills vidare står det lilla samhället i Pyhäjoki kvar i storpolitikens hetluft. På lånad tid och med lånade pengar.