Här är arbetet i full gång

Vissa hoppas på arbetstillfällen och att byn åter ska växa, medan andra talar om rädslan för olyckor och rysk inblandning. Kärnkraftverket har slagit en kil genom samhället.

Protester. Utanför Fennovoimas huvudkontor i Pyhäjoki syns spåren efter missnöjet mer kärnkraftverket. I färgglad krita jämförs byn med Hiroshima och Nagasaki.

Protester. Utanför Fennovoimas huvudkontor i Pyhäjoki syns spåren efter missnöjet mer kärnkraftverket. I färgglad krita jämförs byn med Hiroshima och Nagasaki.

Foto: EIJA DUNDER

Pyhäjoki2015-08-17 06:00

Den 5 augusti kom beskedet att det omtalade kärnkraftverket i finska Pyhäjoki blir verklighet.

Men på den halvö i Pyhäjoki där verket ska ligga är det svårt att förstå att det slutgiltiga godkännandet kom för mindre än två veckor sedan.

Här har arbetet varit i full gång sedan september 2014.

394 hektar skog är redan skövlad och man har byggt en fem kilometer lång väg från E8. Investeringar som hittills kostat omkring 1,7 miljarder kronor.

Här planeras för lokaler där underleverantörer ska kunna hålla till och hotell där arbetarna ska bo – både under byggnationstiden och när kärnkraftverket sedan tas i bruk.

Enligt Fennovoimas byggnadsdirektör Jouni Sipiläinen var bygget aldrig i fara.

– Jag hade aldrig några tvivel på att det skulle bli godkänt. Finland behöver det här kärnkraftverket. Nu har vi två år på oss att färdigställa allt som ska ligga runtomkring själv reaktorn och sedan ska Rosatom bygga reaktorn, säger han.

Pyhäjoki är ett litet samhälle med två mataffärer och omkring 3 000 invånare. Det ligger 15 mil från Luleå och kan storleksmässigt jämföras med Överkalix. Ett lugnt samhälle vid Bottenvikens kust med många sandstränder och villaområden, som nu hamnat i den politiska korselden.

Men byn är också på väg att förändras.

Runt om i kommunen, och även i grannkommunerna, pågår byggnadsarbetet. Kontorslokaler, hotell och bostadshus som ska husera de närmare 4 000 arbetarna som kommer arbeta med färdigställandet av kärnkraftverket. Och vid sidan av landsvägen ligger vattenledningar, som ska dras till nya områden, redo att grävas ned.

När kärnkraftverket tas i bruk kommer det att sysselsätta omkring 450 personer. Hos kommunen och många av de boende finns samma optimism som fyllde Pajala under 2012 när Northland Resources just skulle påbörja brytningen i Taupoligruvan.

– Jag tror att det är bra för området här eftersom det ger oss många nya jobbmöjligheter och det kommer få staden att växa, säger Sami Karjaluoto.

Men många är också oroade över kärnkraftverket och den ryska inblandningen i projektet.

Pertti Bäckman, 36, hade precis börja bygga sitt hus där familjen skulle bo och såg fram emot lugnet på landsbygden, långt borta från stadens industrier.

– Ett år efter vi flyttade hit offentliggjordes planerna på att bygga kärnkraftverket. Ingen frågade oss vad vi tyckte och det nu känns allt verkligen skit, berättar han.

På kommunhuset i Pyhäjoki får vi veta att kommundirektören Matti Soronen befinner sig i Storbritannien för att lära sig engelska så att han på ett bättre sätt kan ta emot alla internationella gäster som förväntas besöka byn under de kommande åren. Han har tidigare också gått en etikkurs för att läsa sig ryska seder och bruk i affärssammanhang.

På kommunen ser man ingen baksida med kärnkraftverket.

– Stämningen och laddningen i kommunen är enbart positiv. Nu ska vi ta kommunen till en ny nivå, säger Matti Soronen till finska Yle.

Tillbaka på halvön kör lastbilarna i skytteltrafik längs vägen som sammankopplar området där kärnkraftverket ska ligga med landsvägen som följer den finska kusten hela vägen ned mot Åbo.

Några hundra meter ut vattnet från halvön ligger en pråm. Den undersöker havsbotten inför muddringen där hamnen och kylvattenutsläppet från ska ligga. På andra sidan Bottenviken ligger Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda. Om allt går som planerat tas kärnkraftverket i bruk i början av 2024.

Detta har hänt

2007 började Fennovoima med ­kommunens hjälp köpa upp mark till det tänkta kärnkraftverket.

September 2014 påbörjades arbetet.

Kommunen har utfärdat ett 40-tal olika bygglov som gör det möjligt att påbörja arbetet innan själva kärnkraftverket godkändes.

Fennovoima har hittills investerat 1,7 miljarder kronor.

Kärnkraftverket beräknas kosta ­omkring 67 miljarder kronor. Motsvarande cirka tre fjärdedelar av den svenska statsbudgeten.

Ryska Rosatom står för 75 procent av finansieringen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!