Flaggan portad i skolan

Det var för en vecka sedan som 13-årige Alexander Eriksson kom till Råneåskolan i sin nya svarta huvtröja. På framsidan är ett tryck med svenska flaggor och texten "Sverige mitt fädernesland" och på baksidan ett utdrag av nationalsången. En bit in på dagen blev Alexander ombedd att ta av sig tröjan.
- Läraren sade att jag skulle ta av mig tröjan eller vända den ut och in. När jag inte gjorde det fick jag gå ut ur klassrummet, säger Alexander Eriksson.
Alexanders mamma Maria berättar att hon fick ett telefonsamtal från en lärare på förmiddagen.

Skolans policy
- Hon sade att Alexander hade gått hem från skolan på grund av tröjan. När jag frågade varför han inte fick ha tröjan så sade hon att det var skolans policy. Jag trodde att det var ett skämt, säger Maria Eriksson.
Hon hänvisades till skolans rektor som menade att tröjan kunde uppfattas som nazistisk.
- Jag frågade vad som skulle hända om han fortsätter att ha på sig tröjan, och då fick jag veta att han inte skulle få delta i lektionerna tillsammans med klassen utan sitta i ett grupprum,
säger Maria Eriksson.

Fick inte delta
Dagen därpå bar Alexander ändå tröjan på uppmaning av sin familj som ville ha ett skriftligt svar på varför han inte fick ha på sig den. Något svar fick han inte nedskrivet och han fick inte heller delta i undervisningen inne i klassrummet. Själv säger Alexander att han inte har nazistiska eller rasistiska åsikter och att han aldrig har gett uttryck för sådana tidigare heller.
- Jag köpte tröjan för att jag tyckte den var snygg. Men nu vet jag inte om jag vill ha den på mig längre. Inte förrän det här är utrett, säger Alexander.
Louice Stridsman, vikarierande rektor på Råneåskolan, vill inte uttala sig i ett enskilt ärende men säger att skolan har en policy mot kläder som kan uppfattas stötande.
- Eleverna får inte ha kläder som stöter sig med vissa grupper i samhället, säger Louice Stridsman.

Inga direkta svar
Men några direkta svar på vad som är stötande tycks inte finnas i skolans policy.
- Man ska vara stolt över sitt land och den svenska flaggan. Men för några år sedan hade vi en liten våg av sådana här tröjor med en direkt koppling till främlingsfientliga föreningar och organisationer. De kopplingarna kan vi som personal på skolan inte godta, säger Louice Stridsman.

Ursprunget avgörande
Hon menar att elever visst ska kunna ha svenska flaggan på kläder, men att plaggets ursprung är avgörande.
Skolchef Sture Bryggman tycker att det är märkligt att en elev inte fått delta i lektioner i klassrummet på grund av en Sverigetröja.
- Jag har svårt att tro att lärarens agerande bara handlar om klädesplagget i sig. Utan att veta bakgrunden så tror jag att det är kopplat till någon form av agerande av eleven gentemot andra etniska grupper. Att vidta en sådan åtgärd bara på grund av klädseln klingar inte klockrent, säger han.
Vilka regler gäller på skolorna i Luleå kommun?
- Det finns inga speciella regler som gäller klädsel. Däremot har det funnits incidenter med elevers kläder som har ansetts vara hets mot folkgrupp. Det har varit hakkors och andra beteckningar. Men det här låter lite knepigt.

Inte logiskt
Så du anser inte att en elev ska uteslutas från undervisningen på grund av en tröja med svenska flaggan?
- Nej, nej, nej. Bara utifrån det förefaller det inte logiskt, säger Sture Bryggman.
På Skolverkets tillsynsenhet säger undervisningsrådet Simon Jernelöv att frågan om vad elever får ha och inte ha på sig i klädväg inte är helt lätt.
- Det är en väldigt svår frågeställning. Alla skolor ska ha upprättat ordningsregler tillsammans med elever och föräldrar och det bör finnas väl definierade påföljder vid brytande mot reglerna. Samtidigt är det viktigt att påföljderna inte strider mot elevernas rättigheter enligt till exempel skollag eller grundlag, säger Simon Jernelöv.

Upp till varje skola
Det är alltså upp till varje skola att sätta upp egna ordningsregler med eventuella förbud mot kläder och symboler som kan anses stötande av andra. Men reglerna får inte användas för att inskränka yttrandefriheten eller andra rättigheter.
- Justitieombudsmannen har slagit fast att skolan inte är en offentligt plats och det påverkar ju hur yttrandefriheten ska tolkas. Det är slutligen upp till rektorerna att avgöra vilka ordningsregler man ska ha. Det blir ett moget ställningstagande, ordningsreglerna får inte inskränka yttrandefriheten. Det är en balansgång mellan yttrandefriheten och andra rättigheter och upprätthållandet av ordningen i skolan, säger Simon Jernelöv.