I Puoltsa, några mil väster om Kiruna, bedriver Mats Berg ett turistföretag som satsar på bland annat turridning med hästar. Vi träffar honom i hemmet där han från köksbordet kan blicka ut över ett vidsträckt fjällandskap.
På sin dator visar Mats kartor över de områden där prospekteringsföretag har beviljats undersökningstillstånd av Bergsstaten. Han är bekymrad när han konstaterar att områdena är inom såväl naturreservat, Natura 2000-områden, riksintressen för rennäring samt det obrutna fjällområdet Kebnekaise-Sjaunja. Några bara ett stenkast bort från världsarvet Laponia.
- Där ska det inte ske någon exploatering. Man får inte bygga en stuga och knappt bygga spänger efter vandringslederna men där har man beviljat undersökningstillstånd och arbetsplaner. Det är märkligt, säger han.
"Rimmar illa"
Besöksnäringen har av regeringen pekats ut som en ny basindustri. Samtidigt hoppas regeringen på fler gruvetableringar inom de närmsta åren.
- Den här omfattningen på gruvverksamheten som är på gång här rimmar väldigt illa med en utveckling av besöksnäringen. Rennäring, besöksnäring och rymdindustri är trots allt långsiktigt hållbara näringar. Vi vet att en gruva är ändlig, säger Mats Berg.
Ett värsta scenario för honom skulle vara ett tiotal nya gruvor i närområdet. Han tror att något sådant skulle slå ut en stor del av turismen, eftersom många kommer just för att uppleva den orörda naturen.
- Då är det bara att lägga ned verksamheten för då har vi inga besökare som kommer hit. Hela besöksnäringen drabbas, det är inte bara jag, säger Mats Berg.
Tillväxtverket har satsat resurser på att utveckla vissa destinationer, bland annat Kiruna. De har däremot inte gjort någon undersökning av hur en expansion av gruvverksamheten i närområdet påverkar turismen.
- Det säger sig självt, att påverkar det attraktionskraften för dem som kommer till Kiruna för att uppleva en orörd natur, så blir det naturligtvis en negativ effekt, säger Peter Terpstra, turismanalytiker på Tillväxtverket.
Näringar måste samsas
Regeringens gruvsamordnare Christina Lugnet menar dock att det gäller att hitta lösningar så att fler näringar kan samsas. Dessutom påpekar hon att Sverige har en väldigt stark miljölagstiftning som reglerar om en gruva får startas eller inte och att det är få prospekteringar som faktiskt leder till gruvdrift.
- Det är runt 1.000 undersökningstillstånd i Sverige men det är bara 16 gruvor igång. Man kan inte säga att ett undersökningstillstånd per automatik leder till gruvnäring, säger Christina Lugnet och fortsätter:
- Det är klart att naturintressena och naturen är jätteviktig att ta hänsyn till och den dagen det blir aktuellt så kommer allt sådant här vägas in i bedömningen innan man ger tillstånd för vidare prospektering.