Långväga resenärers flyttväg kartlagd

Tornseglarna, eller tornsvalor som de tidigare har kallats, är för många ett sant sommartecken där de pilar fram över himlen ovanför våra huvuden.

Välutrustad. Tornseglarna är byggda för att kunna flyga länge och flyga snabbt.

Välutrustad. Tornseglarna är byggda för att kunna flyga länge och flyga snabbt.

Foto: Catrine Johansson L

Sverige2012-08-06 06:00

Deras flyttvägar från Sverige till Afrika har länge varit ett mysterium. Tack vare ny teknik börjar mysteriet dock att klaras upp.

- Det är något visst med tornseglaren, den är en mystisk och ganska häftig fågel som vi inte har vetat så mycket om tidigare, säger Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet.

Tornseglarna flyger oerhört långa sträckor, tusentals mil, varje år för att ta sig till och från sina vinterkvarter i Afrika. Men trots att drygt 54.000 individer har ringmärkts genom åren har bara en av dem återfunnits i vinterkvarteren. Bilden av deras flyttvägar har därför varit mycket oklar.

Dagslängd
Tack vare ny teknik kan man dock nu märka tornseglarna med en liten ljusmätare, eller ljuslogger, för att följa deras flyttvägar. Mottagaren väger knappt 0,65 gram och registrerar förutom ljus även eventuella tidsförskjutningar.

- Med hjälp av ljusloggern kan vi få reda på hur långa dagarna är där den flyger. Utifrån det och med hjälp av information om tidsförskjutning och kartor kan vi sedan rekonstruera fågelns flyttvägar, säger Susanne Åkesson.

Projektet med att märka de svenska tornseglarna med ljusloggrar påbörjades 2009 i Skåne. Året därpå utvidgades märkningsområdet till att omfatta bland annat Hakkas i Gällivare kommun och resultaten från projektets första tid har nu kunnat sammanställas.

- Vi börjar få en lite annan bild av hur de flyttar än vi hade tidigare, säger Susanne Åkesson.

Resultaten har visat att inte alla fåglar flyger "fågelvägen", alltså raka spåret, från Sverige till Centralafrika. Vissa väljer i stället att ta en lov neröver Spanien, där de även stannat till för en rast, och sedan fortsatt den vägen till sina vinterkvarter. Susanne Åkesson tror att det handlar om att fåglarna väljer redan beprövade vägar.

- Fåglarnas flyttsystem till Sverige har påbörjats efter att inlandsisen gick. Därför är en teori att de flyttvägar de väljer i dag bygger på hur deras föregångare kom in i landet efter inlandsisen, säger hon.

Föredrag
På frågan om varför det är viktigt att kunna följa fåglarnas flyttvägar svarar Susanne Åkesson att vetskapen om just flyttsystemen kan hjälpa till att avgränsa och identifiera problem som kan påverka fågelpopulationen negativt.

- Vissa arter, däribland tornseglarna, har minskat i population genom åren. För att förstå varför det sker bör man få veta om var de övervintrar och vilka faktorer som kan spela in, säger hon.

Fram till och med 9 augusti kommer hon och tornseglarentusiasten Jan Holmgren att befinna sig i Hakkas för att fånga in, märka och samla data från de lappländska tornseglarna.

Catrine Johansson Lantto

Ljusloggrarna som används för att följa tornseglarnas flyttvägar är mindre än en centimeter långa och väger knappt 0,65 gram styck. De består av en liten ljusmätare och en klocka som drivs med minimala batterier som håller i ganska exakt ett år.

Ljusloggrarna fästs som små ryggsäckar på tornseglarna. Eftersom tornseglarna själva väger mellan 40-45 gram är ljusloggerns vikt tillräckligt låg för att inte uppenbart påverka fåglarna eller deras flygmönster.

För att samla in resultaten från ljusloggrarna krävs det att man lyckas fånga in samma individ när den återvänder till Sverige året efter att den har märkts. Informationen från ljusloggrarna tankas in i en dator och sammanställs sedan för att, tillsammans med kartor och analysresultat från fåglarnas fjädrar, ge en bild av hur just den fågeln har rest.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!