- Tjejlopp är så mycket mer än ett motionslopp. Det är ett kulturellt fenomen, sprunget ur 1970-talets kvinnorörelse med rötterna i 1980-talets senaste långdistansvåg.
Det menar etnologen Karin S Lindelöf som tillsammans med kollegan Agnes Ers driver ett forskningsprojekt om just tjejlopp.
I kväll ställer hon sig på startlinjen för att springa Vårruset för fjärde gången och samtidigt bedriva fältstudier.
- Jag har lite ont i ett knä, så det blir nog i lunkagruppen jag springer, säger hon.
Fyra tjejlopp
Det var för tio år sedan som Karin S Lindelöf började fundera över fenomenet tjejlopp. Hon sprang själv Vårruset tillsammans med arbetskamrater på hennes extrajobb och åkte skidloppet Kristinaloppet, i stället för Tjejvasan. När hon sedan var färdigutbildad etnolog var det med de etnologiska och genusvetenskapliga glasögonen hon intresserade sig för det hon menar är ett kulturellt fenomen. För varför har tjejlopp blivit en vanlig och populär företeelse i Sverige? Hur och när uppstod fenomenet? Vad är det som gör att så många vill delta i dess lopp och vad är egentligen ett tjejlopp. Ja, det är några av frågorna Karin S. Lindelöf och Agnes Ers söker svar på. Sedan 2010 har de samlat material med förhoppningen att kunna få finansiering för ett större forskningsprojekt. De har identifierat fyra tjejlopp både för dess likheter och olikheter. Tjejvasan och Tjejvättern för att de båda ingår i tjejklassikern och ingår i en loppserie.
- Dessutom är det lopp som både kräver utrustning och ofta resor, menar Karin S. Lindelöf.
De andra två loppen de studerar är Tjejmilen och Vårruset.
- Tjejmilen för att det är det första stora tjejloppet efter Ladylufsen och startade redan 1984. Det är ett stort, stilbildande och välkänt lopp. Många åker också till Stockholm över helgen tillsammans med sina väninnor för att kombinera loppet med shopping och fest. Arrangören har dessutom ändrat dag till lördag från tidigare söndag eftersom många deltagare var trötta efter lördagens festande.
- Vårruset just för att det är tillgängligt för alla. Du behöver inte vara speciellt vältränad för att gå runt fem kilometer och loppet går på 17 olika orter i landet. Du behöver med andra ord varken utrustning eller resa. Dessutom betalar ofta arbetsgivare deltagaravgiften och loppet går en vardag. Vårruset konkurrerar därmed inte med helgen i sommarstugan eller andra familjeaktiviteter. Det är det lopp som är det klassmässigt mest jämlika och bjuder på den största spridningen av deltagare.
Social gemenskap
Annars är det gemensamma för motionslopp att det är en aktivitet för den vita, svenska medelklassen.
- Och det är en angelägenhet för kvinnor och män i medelåldern. Tjejvasan har exempelvis en medelålder på 42 år, trots att många unga tjejer deltar.
Den största skillnaden mot mixade lopp där både kvinnor och män springer är dock betoningen på den sociala gemenskapen som är unik för tjejloppen, menar Karin S. Lindelöf. Hon nämner som exempel omkringarrangemangen med betoning på shopping, skönhet, familj, välgörenhet och gemenskap.
- Loppen saluförs som en fest, något lustfullt i stället för att fokusera på prestation och själva tävlingen. Ofta är det också någon halvkänd man som är konferencier med uppgift att peppa kvinnorna, en heterosexuell inramning på hela arrangemanget.
För även om det främst är det etnologiska perspektivet, det vill säga människors vardagsliv, deras värderingar, uttryck och normer som står i fokus går det inte att bortse från det genusvetenskapliga perspektivet när de studerar tjejlopp.
Mandomsprov
- Idrottsvärlden är fortfarande en manlig arena med en stark manlig idrottsnorm där det måste till en rejäl utmaning, ett storts mandomsprov, för att riktigt räknas. Ta lopp som Iron Men, Tjurruset eller en ny tävling som hålls i Stockholmsskärgård i sommar, Amfibiemannen. Det är extrema prestationer som krävs och är inga tävlingar du genomför som vanlig motionär. Försök med kortare lopp för män, som Grabbvättern, lades ned efter två år på grund av för få deltagare. Det verkar som att extrema manlighets tester lockar mer än kortare motionärslopp.
- Tjejlopp är inte heller helt oproblematiska bland kvinnor som deltagit i vår forskning. Å ena sidan uppskattar man gemenskapen, att kunna träna mot ett mål som också främjar folkhälsan. Många uppskattar den enkönade gruppen. Det finns behov av ett eget rum utan manlig måttstock. Å andra sidan upplever man tjejloppen som förminskande eftersom den sociala samvaron står i fokus. Prestationen marginaliseras i jämförelse mot vad man presterar i mixade lopp. Samtidigt som man tycker det är härligt och kul. Tjejloppen är dessutom bara en tredjedel så långa som exempelvis Vasaloppet eller Vätternrundan.
Lekfullhet
Karin S Lindelöf och hennes kollega hoppas också på att kunna göra en internationell jämförelse. De skulle exempelvis vilja jämföra varför det bara är i Sverige och Norge det heter tjejlopp, medan det internationellt heter kvinno- eller ladylopp.
- Själva ordet tjej står för ungdomlighet och signalerar lekfullhet. För eliten är det blodigt allvar, för motionären kan det vara kul. Det finns också en större kulturell acceptens för en småbarnspappa i karriären att satsa tid och pengar på en hobby som exempelvis Vasaloppet. Det är heller inte ovanligt att hela familjen följer med när mannen ska cykla Vätternrunt, medan kvinnor ofta gör dessa aktiviteter med en väninna, säger Karin S Lindelöf.