På tisdagen presenterande regeringens enmansutredare Lars-Erik Liljelund sitt förslag till mål för rovdjurspolitiken och hur förvaltningen av rovdjurstammarna ska gå till. Det är främst storleken på den svenska vargstammen som vållar debatt, i dag finns cirka 300 vargar.
- Politikerna ska ange ambitionerna och ramarna för politiken. Men de ska inte sitta och bestämma exakt om vi ska ha si eller så många lodjur och vargar i landet, säger utredaren Lars-Erik Liljelund till TT.
Verket ska bestämma
Utredaren föreslår att Naturvårdsverket ska bestämma hur stora rovdjurspopulationerna behöver vara för att uppnå gynnsam bevarandestatus, så att art- och habitatdirektivet uppfylls. Det ska finnas miniminivåer för varje rovdjursart, som Naturvårdsverket ska fördela på länen efter det att viltförvaltningsdelegationerna och Sametinget har fått yttra sig.
Senast 2024 ska stammarna av varg och järv ha uppnått gynnsam bevarandestatus. Det måste få ta tid anser utredaren.
Fler järvar innebär fler dödade renar, utredaren tänker sig att järven ska söka sig till skogslandet där det inte bedrivs så mycket renskötsel.
När det gäller den inavlade svenska vargstammen så måste vargar införas till landet för att tillföra nytt genetiskt material. Vargar som vandrar in i Sverige på egna ben ska som tidigare kunna flyttas till områden där det inte bedrivs renskötsel. Utredaren föreslår att flyttade vargar ska placeras i korttidshägn en tid, så att de inte vandrar tillbaka till renskötselområdet.
Jakt på varg är fortfarande möjlig menar utredaren, men då ska den skötas av länsstyrelsen och kallas förvaltningsjakt.
- Man kan reglera stammen med förvaltningsjakt. Det är helt förenligt med EU:s direktiv så länge man har en förvaltningsplan för arten, säger Liljelund.
Utredaren föreslår att regelverket ändras så att samebyar kan ansöka om bidrag till åtgärder som förhindrar att rovdjur dödar renar, utan att andra bidrag påverkas negativt vilket är fallet i dag.
Nytt ersättningssystem
Utredaren anser också att det behövs ett nytt ersättningssystem för de skador som björnen vållar renägarna då den slår renkalvar. Ersättningsnivån motsvarar inte den faktiska ekonomiska förlusten enligt forskare vid Viltskadecenter. Statens kostnad skulle öka från dagens 1,6 miljoner kronor till tio miljoner kronor bedömer utredaren.
Rovdjursersättningen bör skrivas upp med konsumentprisindex föreslår utredaren vidare.