Bakom bedömningen står Statens fastighetsverk, länsstyrelsen i Norrbotten, svenska och norska försvarsmakterna, Kiruna kommun, Tarfala forskningsstation, Sveriges geologiska undersökning samt Statens haverikommission.
- Vissa beståndsdelar i flygbränslet finns utspritt på glaciärerna och kommer att avdunsta. Vår bedömning är att det som blir kvar kommer att spädas ut när snön smälter och föras genom glaciären och bort från glaciären via bäckar under sommaren, förklarar Rebecca Möller, tillförordnad chef för miljöanalysenheten vid länsstyrelsen.
- Men för att vara på säkra sidan planerar vi att följa läget genom att ta prover på snön och vattnet. Även om vi inte förväntar oss att halterna blir höga nog att vara skadliga för människor och djur som dricker av vattnet, och för vattenlevande organismer, vill vi kontrollera det, betonar Möller.
"Stark lukt"
Det norska Herculesplanets bränsletank rymmer maximalt 10.000 liter flygfotogen. Delar hade förbrukats under flygtiden före olyckan. Flygbränslet spreds på snön och bergväggen på en mycket brant fjällkam på cirka 2.000 meters höjd över havet, mellan Kebnekaises nord- och sydtopp.
Statens fastighetsverk står som markägare och har gett länsstyrelsen i Norrbottens län i uppdrag att delta i miljöanalysarbetet.
Ett första vattenprov har redan tagits i avrinningsområdet nedanför Rabots glaciär, men det förväntas inte visa någon förorening eftersom snösmältningen inte kommit igång än.
- Människor och djur känner stark lukt från vatten som är förorenat med bränsle, så risken att de skulle få i sig förorenat vatten som är farligt, är mycket liten, påpekar Rebecca Möller.
Området kring haveriplatsen är avstängt för allmänheten till och med den 15 april.