Läkaren skickade sms och mms med sexuellt innehåll till patienter med missbruksproblem och försåg dem med stora mängder narkotika. Han fick sluta i Norrbottens läns landsting, arbetade vidare för två olika bemanningsföretag och är nu anställd i Västerbotten.
Utredningen mot läkaren har pågått i ett och ett halvt år, och är ännu inte klar.
- Du kan jämföra med flyget. Om en person inte har den rätta kompetensen eller på annat sätt är olämplig har man inte rätt att ta in personen i verksamheten, säger Iréne Tael, forskare vid avdelningen för patientsäkerhet, Kungliga tekniska högskolan.
Hon menar att sjukvården ligger långt efter andra branscher med höga säkerhetskrav. Fallet som Kuriren lyft fram ser hon som ett exempel på att Socialstyrelsen brister i sin tillsyn.
- De genomför inte sitt arbete på det sätt man skulle önska. Det gäller inte bara det här fallet utan även andra utredningar som tar lång tid, säger hon.
Myndighetens ansvar
Hon tycker inte att Socialstyrelsen kan friskriva sig från ansvar genom att säga att det är upp till arbetsgivarna att kontrollera och sedan fatta beslut om att anställa - eller inte anställa - en person. Ansvaret måste ligga på en högre nivå.
- Om inte arbetsgivaren anställer personer som är lämpliga så behöver man sanktioner mot arbetsgivaren. Den här utvecklingen är förfärlig. Alla människor som kommer till en sådan läkare har rätt att få veta.
Iréne Tael anser att läkarna har en omotiverat stark ställning jämfört med andra yrkesgrupper.
- Läkarna har en enormt stark ställning vart du än sätter dina fötter, tyvärr. Jag kan inte se annat än att det finns historiska och andra skäl till det. Exempelvis kan du vara borta från läkaryrket i många år och sedan gå in och fortsätta jobba utan att din kompetens kontrolleras, säger hon.
Bristande ansvar
Synnöve Ödegård, forskare vid samma avdelning, delar kollegans uppfattning. Utifrån beskrivningen av fallet som Kuriren granskat anser hon att Socialstyrelsen har brustit i ansvar.
- Myndighetens agerande i det här känns oacceptabelt utifrån allmänhetens förtroende, säger hon.
Hon riktar även kritik mot ledningen för Västerbottens läns landsting, där läkaren nu tjänstgör.
- Vårdgivaren, det vill säga politikerna i Västerbottens läns landsting, har det yttersta ansvaret. Men både myndighetens och vårdgivarens agerande tycks vara lika bedrövliga, säger hon.
Inget gehör
Synnöve Ödegård satt med i utredningen inför patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 1 januari 2011. Hon hoppade av utredningen då hon ansåg att hennes synpunkter inte fick gehör.
När utredningens förslag gick ut på remiss skrev Synnöve Ödegård och kollegorna vid KTH att förslaget "inte uppfyller de krav som kan ställas på en lagstiftning som skall fungera som ett övergripande styrinstrument för säkerhetsarbetet i hälso- och sjukvården". Ändå gick förslaget igenom och lanserades som ett stärkt skydd för patienterna.
"Betydande problem"
- Jag såg betydande problem framför mig. En del av problemen har börjat visa sig på olika sätt, säger Synnöve Ödegård.
När den nya lagen började gälla tog Socialstyrelsen över patientklagomålshanteringen från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN.
- Nu får vi signaler om att det är orimligt långa handläggningstider. Det är oerhört viktigt att man får fart på ärendehanteringen. Det handlar om tilliten till hela systemet.