Förra årets älgskadeinventering visade att framför allt Råneå och Överkalix var kraftigt drabbade av älgskador. Var tredje huvudstam av tall hade då en älgskada på stammen.
Så höga skador under längre tid leder till kraftiga tillväxt- och värdeförluster.
- Det finns många risker. Ser man på Götaland som utsatts för stort betestryck så har det skett en förgraning. Man vågar inte plantera tall på tallmarker utan väljer gran i stället eftersom den får vara i fred.
- Det är inte bra alls, dels blir det produktionsförluster och samtidigt blir det mindre fodermängd för älgarna som har tall som basföda under vintern, säger Mattias Eriksson, skogskonsulent.
Hotad mångfald
Förutom att skadorna leder till produktionsbortfall påverkar de även den biologiska mångfalden.
Älgarna prioriterar lövträd som rönn, asp och sälg. Med rådande betestryck i länets ungskogar är det sällsynt att dessa trädslag kan bilda vuxna träd.
För att öka faktaunderlaget och få en balanserad älgstam ska en studie om vandringsälgar genomföras i länet under sex år. Studien är ett samarbete mellan länsstyrelsen, markägarna och Jägareförbundet.
Till att börja med ska 90 älgar, fördelade på tre områden, märkas.
De utvalda områdena är hårt drabbade av skador på tallungskogarna.
- Då kan vi se var älgarna befinner sig under hösten och därmed få en bättre uppfattning om var man kan öka trycket på avskjutning. På så vis blir det enklare för älgförvaltningsgrupperna att förvalta älgstammen på bästa sätt, säger Marcus Jatko, Sveaskog.