– Det ska bli lättare och snabbare att resa på ett miljövänligt sätt. Investeringar är jobbskapande och bidrar till tillväxten i regionen. Norrbotniabanan kommer att vara av särskild stor betydelse för den svenska basindustrin. I dag kommer mer än hälften av den tunga godstrafiken i Sverige från norr med sin destination i söder. Norrbotniabanan förväntas minska företagens transport¬kostnader, säger Karin Åström, riksdagsledamot för Socialdemokraterna.
– Vi måste bryta transporternas klimatpåverkan. Hela transportsystemet står i dag för cirka 40 procent av de svenska växthusgasutsläppen. För att klara klimatmålen behöver vi investeringar i järnväg och kollektivtrafik. Genom våra investeringar gör vi det enklare för människor och företag att göra klimatsmarta val, säger Annika Eriksson, Miljöpartiet.
– Jämfört med regeringens åtgärdsplan ökar investeringarna i järnväg och kollektivtrafik med 101 miljarder kronor. Investeringarna beräknas ge 10.000-15.000 nya jobb inom bygg- och anläggning och angränsande branscher, säger Siv Holma, riksdagsledamot för Vänsterpartiet.
De rödgröna oppositionspartierna är överens om att satsa stort på järnvägar och kollektivtrafik om de vinner valet i höst. Bland annat kommer byggandet av höghastighetsbanor att påbörjas.
”Totalt vill vi öka investeringar i järnväg och kollektivtrafik med omkring 120 miljarder kronor fram till år 2021. . . Det innebär att vi fördubblar järnvägsinvesteringarna under planperioden i förhållande till regeringen, skriver ledarna för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet på Dagens Nyheters debattsida.
I den föreslagna satsningen ingår höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Linköping samt mellan Göteborg och Borås via Landvetters flygplats, byggstart för Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, dubbelspårsutbyggnad på Ostkustbanan mellan Sundsvall och Gävle samt en utbyggnad till fyra spår med tunnel under Sundbyberg utanför Stockholm.
Partierna vill också tidigarelägga tågtunneln Västlänken, Västkustbanans utbyggnad genom Varberg och utbyggnaden av södra stambanan.
Satsningen, som de rödgröna beskriver som den största sedan slutet av 1800-talet, innebär dock ingen minskning av den ram för väginvesteringar som regeringen föreslagit, skriver Mona Sahlin (S), Lars Ohly (V) samt Maria Wetterstrand och Peter Eriksson (MP).
– Det är en historiskt stor satsning på järnväg och kollektivtrafik, sade Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin när den rödgröna överenskommelsen presenterades på en restaurang på Centralstationen i Stockholm på måndagsförmiddagen.
Satsningen på nyinvesteringar samt drift och underhåll av järnväg kostar 207 miljarder kronor under 2011–2021. Av de pengarna går 135 miljarder till nyinvesteringar. Tanken är att de rödgröna ska finansiera ”större strategiska projekt” genom att staten lånar 54 miljarder kronor under tioårsperioden.
– Redan 2004 sade finansutskottet att lånefinansiering runt 20 procent är helt okej enligt budgetlagen och det är det vi gör nu, säger Sahlin.
Utöver lånet vill de rödgröna höja anslagen i statsbudgeten med totalt 25 miljarder kronor under tioårsperioden. En annan finansieringskälla är att den kommande trängselskatten på Essingeleden i Stockholm tidigareläggs till 2012. Den beräknas ge 2 miljarder kronor fram till 2019. Ytterligare en finansieringskälla är den kilometerskatt på tunga fordon som de rödgröna har aviserat.
De rödgröna vill införa en kilometerskatt på 1,40 öre per kilometer för tung trafik. De räknar med att skatten, när den är fullt införd, ska ge skatteintäkter på 4 miljarder kronor per år.