OS -krönika: Hellner - en av de största

Kurirens sportchef Malin Öhrlund om Marcus Hellners guldbragd i Whistler.

WHISTLER 20100220
Silver medalist Tobias Angerer, Germany, Gold medalist Marcus Hellner, Sweden, and bronze medalist Johan Olsson (16) Sweden pictured during the flower ceremony after the men's 30 km skiathlon competition at the Whistler Olympic Park during the Olympic Games in Vancouver, Canada, February 20, 2010. 
Photo: Tobias Röstlund / SCANPIX Kod: 1014

WHISTLER 20100220 Silver medalist Tobias Angerer, Germany, Gold medalist Marcus Hellner, Sweden, and bronze medalist Johan Olsson (16) Sweden pictured during the flower ceremony after the men's 30 km skiathlon competition at the Whistler Olympic Park during the Olympic Games in Vancouver, Canada, February 20, 2010. Photo: Tobias Röstlund / SCANPIX Kod: 1014

Foto: TOBIAS RÖSTLUND / SCANPIX

Vancouver. 2010-02-21 02:32
För det första kan jag konstatera att jag gjorde en taktisk felbedömning. Jag valde att stanna kvar i Vancouver för att jobba med en del annat i stället för att åka till Whistler. Om jag ångrar mig? Så klart. Ett OS-guld på plats är stort. Men guldkänslan är lika glänsande oavsett om du var i målfållan i Whistler, presscentrat i Vancouver eller i TV-soffan i Smedsbyn. Den svenska triumfen som var taktiskt fulländad gick rakt genom rutan och det gräts på många håll och kanter. Per Elofsson och Anders Blomquist var långt ifrån ensamma om man säger så. När starten gick fick vi svenskar här i presscentrat genast en bra känsla då Daniel Richardsson tidigt var med i tätgruppen. Precis som Marcus Hellner och Johan Olsson. Men ett stavdebacel satte stopp för Richardsson. Olsson såg däremot ostoppbar och gick i från med nästan 20 sekunder samtidigt som Marcus Hellner och rutinerade Anders Södergren körde räv med grabbar som Tobias Angerer, Petter Northug och Alexander Legkov. Ändå tycker jag att Johan Olsson höll riktigt bra, men när Hellner exploderade i sista nedförsbacken reste sig håren på kroppen. Han gick för guld. Och som han gjorde det. I banans absolut sista kurva ökade ännu mer fanns det ingen som hängde med. Johan Olsson plågade sin trötta kropp till ett brons och det bronset var guld värt för både honom och Hellner. De svenska skidframgångarna har givetvis lett till att åkarna har sporrat varandra. Det som känns mest galet är att det finns så många medaljchanser kvar. På måndag är det dags för Charlotte Kalla och Anna Haag att åka teamsprint. Sedan är det 30 kilometer och stafetten... Ni ser. Det finns så mycket att glädjas åt och så mycket guldglädje kvar. Jag hoppas att Marcus Hellner kan stanna upp och njuta av sitt guld en stund. En kort sådan innan han går vidare. Men också att han förstår att i och med den här segern förändras hela livet. Han är nu en av svensk skidhistorias största genom tiderna. En ära. Som han förtjänat och som svensk skidåkning längtat efter på herrsidan.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!