Vallfärd till Arizonas halvöken

- Vad tror du om den här flodbädden?Lasse saktar in hyrbilen och ett moln av vägdamm hinner ikapp oss medan vi spanar ut över kaktusar och torra buskar efter en bra plats för eftermiddagens första lockpass. Flodbädden är snustorr. Vatten finns bara då det regnar och det var länge sedan sist. Men det finns spår av prärievargar i sanden på dess botten.Bra sikt
Vi bestämmer oss, parkerar och går upp till en grusrygg med bra sikt över slätten. Någon minut senare får traktens prärievargar höra en norrbottnisk tolkning av en lokal åsnehare i knipa.Hittills har vi inte sett mycket då vi lockat. Överraskningen blir desto större då en grå blixt skymtar mellan de låga "prickly pear"-kaktusarna på nästa låga ås, drygt hundra meter bort. Den här gången har knepet fungerat. Prärievargen kommer och den kommer fort. Först nära stannar den, delvis skymd av en kaktus. Men det är inte värre än att jag hittar en lucka och i nästa ögonblick är vår första Willcox-coyote säkrad.Det allra roligaste är nog att vi inte bara lyckats, utan dessutom gjort det helt på egen hand. Inga guider, ingen hjälp över huvudtaget. Bara två svenskar på plats bland kaktusarna.Vi har bokat flygbiljetter, första nattens boende samt en hyrbil på nätet och via post har vi ansökt om de vapentillstånd vi behöver. Resten löser vi längs vägen med hjälp av en detaljerad kartbok, en gps och några idéer från tidigare resor.Tillgången på prärievarg är inget problem. Däremot har många av dem lärt sig att det som låter likt en skrikande hare inte alltid är just det. Det lönar sig att söka sig ut i ödemarken för att få chanser på rovdjur som inte redan gjort den erfarenheten.Så vi drar längre ut. Som belöning får vi inte bara några fler kontakter med prärievargar, utan vi hittar även
en del vaktlar, delikata små fåglar som passar utmärkt för en enkel kvällsmåltid.Luta sig tillbaka
Allra bäst hade det förstås varit om man därefter kunnat luta sig tillbaka med huvudet mot sadeln och somna vid lägerelden, men man kan inte få allt. Vi har ändå lyckats med våra föresatser.Vem vet, kanske får du rentav syn på en uppstoppad prärievarg på ett hotell i sydligaste Sverige någon gång. Passa i så fall på att fråga innehavaren om historien bakom. Han berättar nog gärna.

Vallfärd till Arizonas halvöken

Många rävlocksknep har sitt ursprung bland prärievargsjägare i Arizona. Att resa dit och prova sin förmåga mot deras främsta byte är lite av en vallfärd för en rävlockare.