"Finsk kärnkraft berör även Norrbotten"

Norrbottningarna bör göra sina röster hörda i Finland om planerna på ett kärnkraftverk i Simo. Det anser Mika Flöjt, forskare i Rovaniemi.

NATURSKYDDSFÖRENINGEN. Tvådagarsseminariet om uran och kärnkraft arrangerades av Naturskyddsföreningen i Norrbotten och höll till i fullmäktigesalen på Bodens kommunhus.
Foto: Jonas Hansson

NATURSKYDDSFÖRENINGEN. Tvådagarsseminariet om uran och kärnkraft arrangerades av Naturskyddsföreningen i Norrbotten och höll till i fullmäktigesalen på Bodens kommunhus. Foto: Jonas Hansson

Foto: Jonas Hansson

Boden2009-10-12 06:00
Han forskar om Arktis klimat- och energipolitik, och var en av de föreläsare som bjudits in till kommunhuset i Boden i helgen för det seminarium om uran och kärnkraft som Naturskyddsföreningen i Norrbotten arrangerade.Han konstaterar att det mest aktuella uranbrytningsprojektet i Finland pågår i finska Lappland, i Sokli nära ryska gränsen, och när det gäller kärnkraft är Finland på väg att bygga sin femte kärnkraftsreaktor i Olkiluoto vid västkusten i södra Finland. Samtidigt har delar av regeringen öppnat för fortsatt utbyggnad.- Den hetaste platsen är Simo, bara några mil från svenska gränsen. Eftersom det skulle påverka säkerhet, hälsa och miljö i Norrbotten borde norrbottningarna göra sin röst hörda mer, anser Mika Flöjt.Själv anser han att det kärnkraftverk som byggs i Olkiluoto bör stå klart och utvärderas innan några nya kärnkraftverk byggs.- Det är omgärdat av allvarliga tekniska problem och kommer också att bidra till uppvärmning av vattnet i Bottenhavet, säger han.Johan Swahn, kanslichef för Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, tog upp frågan om kärnavfallsfrågan i Sverige, där kärnkraftsindustrins bolag SKB, Svensk kärnbränslehantering, förordat lagring i tunnlar enligt den så kallade KBS-metoden, i Forsmark.- Det är en dålig lösning och Naturskyddsföreningen vill att man ska se på en annan metod, där man i stället borrar tre-fyra kilometer djupa hål, säger han.Spekulation
Olov Holmstrand, före detta professor på Chalmers, konstaterar att merparten av de nu aktuella söktillstånden för uran i Sverige tillkom i spekulationssyfte kring 2006 - 2007. Uranpriset rusade då i höjden, men efter det har prisnivån drastiskt sjunkit.- Industrin såg dollartecken för ögonen eftersom man trodde att kärnkraften kunde vara räddningen på klimathotet, men den står bara för drygt fem procent av världens energiförsörjning och enligt IAEA kan det fram till 2030 fördubblas. Det har ingen betydelse för klimathotet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om