Hårdare krav på nya lärare

Lärarutbildningen ska åter omdanas och det är tal om både tuffare intagningskrav och lämplighetstest. Förslaget möts mest av positiva reaktioner, även i Luleå. - Men vår lämplighet testas redan varje dag, säger Tor Kindahl, lärarstudent.

LULEÅ2008-12-04 06:00
Dagens lärarutbildning ska förändras och enligt en ny utredning ska utbildningen delas i två - en som grundlärare och en som ämneslärare.Dagens utbildning har kritiserats för bristande kvalitet och det faktum att var tredje student hoppar av i förtid ses som ett bevis på den saken.Sedan sommaren 2007 har universitetskanslern Sigbrit Franke lett en utredning för att förändra utbildningen, på onsdagen överlämnades förslaget till högskoleminister Lars Leijonborg.Delas i två delar
Franke förslår att utbildningen delas i två delar. Den ena för grundlärare som omfattar förskola, fritids, förskoleklass och årskurser 1-6 i grundskolan. Grundlärarutbildningen delas i sin tur i fyra delar enligt ovanstående.Utbildningen till ämneslärare omfattar årskurser 7-9, gymnasiet och Komvux. Även den utbildningen delas i fyra delar; allmänna ämnen i årskurs 7-9, allmänna ämnen i gymnasiet och Komvux, yrkesämnen i gymnasiet samt praktiska och estetiska ämnen.Tanken är att grundlärarna ska sköta utbildningen från förskolan till högstadiet, sedan tar ämneslärarna över. I utredningen betonas att framtidens grundlärare måste bli bättre att undervisa i att läsa, skriva och räkna medan ämneslärarna ska förbättras i samhälls- och naturkunskap.Hårdare krav
Frankes utredning föreslår även hårdare krav för behörighet och intagning av elever och anser att en lämplighetstest av de sökande ska ingå.Lärarnas riksförbund och Skolledarförbundet applåderar den nya utbildningen medan Lärarförbundet är kritisk till att lärarna, och deras utbildningar, åter delas upp i låg/mellan- och högstadiet. Man fruktar ett b-lag av lärare med "ytliga ämneskunskaper".Alla landets 26 lärarutbildningar måste nu ansöka och kvalificera sig för att få behålla sin rättighet att examinera lärare. Sigbrit Franke föreslår också att ingen intagning ska ske till utbildningarna under läsåret 2009/10 och att dagens studenter då ska slussas över till den nya utbildningen.På lärarutbildningen på Luleå universitet har varken studenter eller personal hunnit sätta sig in i det nya förslaget. Peter Öhlund, Arvidsjaur; tar examen i vår så han hinner inte påverkas.- Jag avser ju att bli ämneslärare på högstadiet så det hade nog inte blivit så stor skillnad för mig även i den nya utbildningen. Jag kan tänka mig att undervisningen i pedagogik blir mer specialiserat än i dag, i dag läser vi alla tillsammans och det är rätt övergripande, säger han.Tor Kindahl, Härnösand, menar att det inte nödvändigtvis är positivt att skärpa intagningskraven eller negativt att en en så stor del av dagens lärarstudenter lämnar utbildningarna.- Urvalet av nya lärare blir ju större på det sättet. Och hur många är lämpliga när de börjar, man växer väldigt mycket under utbildningen och det jag var i början är inte i närheten av det jag är i dag, säger han.De två är överens om att utbildningen och praktiken redan i dag sållar ut de som är olämpliga för yrket.- En lämplighetstest är inte samma sak som verkligheten, vår lämplighet testas varje dag, säger Tor Kindahl.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om