Sitasjaure trolig nedslagsplats
En meteorit slog ner någonstans i länet natten mot söndagen. Det troliga är att meteoren slog ned i trakten av Sitasjaure ett par mil nordväst om Ritsem. Ljusskenet var starkt som en svetslåga och följdes av en knall och muller. - Den har helt klart orsakat en synlig krater på nedslagsplatsen, säger astronomen Johan Warell.
Sedan hörde Ingemar en knall, likt ett sprängskott och därefter ett muller. Det höll på i ungefär en minut och lät enligt Ingemar Grahn som mullret från en lavin. Så blev det tyst. Morfadern som gått tillbaka in i huset hörde inte knallen eller mullret. Ingemar Grahn beräknar att meteoriten skulle kunna ha slagit ner cirka sex mil norrut från där han befann sig. Från Kvikkjokk kom liknande rapporter och där gjorde folk beräkningen att meteoriten borde ha slagit ner någonstans vid Rensjön i Kirunatrakten. Några arbetare i Aitikgruvan trodde att den slagit ner på deras område, medan boende i Kiruna sett rök som från eld på håll i samband med en kraftig knall. De trodde först att ett flygplan störtat. Eftersom Esrange inte haft någon verksamhet av extraordinärt slag under helgen, verkar det som om meteoriten är den enda förklaringen till himlafenomenet. Kan komma ur kurs
Johan Warell, astronom vid Uppsala universitet, blir mycket intresserad när han hör om händelsen. - Det låter likt den berättelse vi fått från Afrika för cirka en månad sedan. Där upptäcktes en asteroid (rymdsten) en vecka innan ett liknande nedslag skedde på Afrikansk mark, säger han. Han berättar att stora rymdstenar från asteroidbälten i rymden kan komma ur sin kurs. Om en sådan åker in i atmosfären så att det lyser starkare än fullmånens sken, kallas himlakroppen för en bolid. - Det här verkar vara frågan om en bolid. Från början är stenen som kommer farande mycket stor. Mängder med energi frigörs då stenen smälter och splittras vid ingången i atmosfären. Den knall och det muller som hördes kommer från nedslaget då en krater bildas. Av stenen är kanske inte så mycket kvar, men kratern bör absolut vara synlig. Den är förstås lättare att hitta om det är snö på marken. Mullret kom från när boliden slog i marken och då bytte namn till meteorit. Vid nedslaget skedde en sådan enorm uppvärmning av jordskorpan så att rörelser i jordskorpan uppstod, därav mullret, säger Johan Warell. Han tycker att det vore roligt om någon hittar kratern. Ofta blir det så varmt kring nedslagsplatsen att saker intill fattar eld, säger han. Hur stor kratern är vågar Johan Warell inte säga, men den är allra minst några meter stor.
En meteor är ett objekt från rymden som kommit in i jordens atmosfär och blivit så upphettat att det helt förångats. Meteoren når aldrig ner till jordytan, men upphettningen är så kraftig att den lämnar ett lysande streck efter sig på himlen under någon sekund, stjärnfall. Vissa tider på året passerar jorden ställen i rymden där det finns gott om småpartiklar som kometer lämnat efter sig. När jorden på det sättet korsar större kometers banor (där kometen har varit) så syns under några dygn extra många meteorer, en meteorsvärm. Om en meteor inte brinner upp helt på nervägen, utan slår ner på jorden, så är den en meteorit. Ett rymdobjekt blir en meteor eller en meteorit beroende på om det brinner upp eller slår ner. Riktigt stora meteoriter (mycket sällsynta), som väger många ton, hinner nästan inte bromsas upp av atmosfären alls, bara ytterst lite. Så stora objekt slår ned med hastigheter på minst 11 kilometer i sekunden, och däröver. Det finns exempel på att ganska små meteoriter med stor kraft slagit igenom ett garagetak, sedan ett biltak i garaget, och borrat sig in i ett av bilsätena (ingen satt i bilen). Källa: Faktabanken.nu
Så jobbar vi med nyheter