Det skulle kunna bli en dundersuccé för alla parter! Se bara på Sylvia Larsson Huuva och den fantastiska extramormor- och morfar hon skaffat till sin lilla dotter Olivia.
Utan hjälpen Sylvia får från K-G och Yvonne skulle hon ha väldigt svårt att få småbarnslivet att funka. Som småföretagare med egen hästgård går det inte att bara lägga ner verksamheten och vara mammaledig när bebin kommer.
Hästarna måste fortfarande skötas, det ska mockas och utfodras, staket och stängsel ska lagas, djuren ska skos om, hästarna måste ridas och ridlektioner ska hållas. The show must go on. Och det gör den! Tack vare nannny Yvonne och hästkarl K-G. Lyckligtvis sammanföll Sylvias behov av hjälp på gården med att polisen K-G gick i pension. För att han inte skulle klättra på väggarna av rastlöshet kollade han med Sylvia om det möjligen fanns något jobb för honom att utföra på gården. Frågan kom som en skänk från ovan. Och när Sylvia en tid senare skulle ha barn föll det sig naturligt att barnvakteri ingick i konceptet med det pensionerade paret. Nu kommer K-G och Yvonne till Sylvia vid niosnåret varje morgon, K-G hugger tag i gårdssysslorna och Yvonne tar sig an Olivia. Ibland är det extra lyxigt när extramormor- och morfar till och med har med sig färdiglagad lunchmat till dem alla. K-G slipper klättra på väggarna, Yvonne, som säger att hon aldrig mått bättre, får frisk luft, fågelkvitter och motion och dessutom förmånen att följa en liten människas dagliga utveckling. Olivia får en nära kontakt med den äldre generationen, Sylvia kan sköta sina hästar. Alla är vinnare! Yvonne berättade för mig att deras pensionerade grannar avundsjukt brukar fråga Yvonne och K-G vart de åker varje morgon, hur det kan komma sig att de alltid har så fullt upp? Yvonne är övertygad om att andra friska och krya penisonärer som bara sitter hemma och löser korsord också skulle må bra av att ha något att göra, att känna sig behövda. Så; vem tar sig an att para ihop oss barnfamiljer och pensionärer?