Vägarna farligast i Norrland

Det här är en delstudie beställd av Vägverket, den ingår i EU-projektet Roadex. Meningen var att titta på långsiktiga hälsorisker i samband med dåliga vägar, men under resans gång upptäcktes andra alarmerande saker. Bland annat mängder av feldoserade kurvor och vägavsnitt som gav ordentliga krängningar. Det var väg 331 mellan Sundsvall och Ramsele i Västernorrland som testades, men den går att jämföra med andra vägar i Norrland. - Det är säkert hundra mil vägar som är i det här skicket här uppe, säger Johan Granlund. Till sin hjälp har projektgruppen haft ett åkeri med timmerbilar. Sträckan på 14 mil har körts tio vändor och det har gjorts noggranna mätningar om vilka påfrestningar förarna utsätts för. För att få exakta resultat om vägstandarden har de använt en av Vägverkets laserbilar. Den ger data om vägen meter för meter och läser även av krängningar och feldoseringar. Förskräckligt
Resultatet av denna undersökning blev 13 vägavsnitt som är under all kritik. - Det är helt enkelt förskräckligt, hårresande vägegenskaper och när vi tittat närmare på hur många olyckor som hänt just på de här ställena så är det fem gånger fler än vad som är normalt. Enligt Johan Granlund är det här statistik som inte kommer fram. Olyckorna händer på ett kort vägavsnitt, till exempel i en kurva, men i statistiken har olyckan bara hänt efter den vägen. Läsningen i utredningen är inte rolig utifrån en lastbilschaufförs ögon. Stora gupp vid till exempel vägtrummor, feldoserade kurvor, dåligt väggrepp och deformerade vägkanter ger krängningar och vibrationer i lastbilen. Det här utsätter förarna för hårda belastningar på ryggen. Dessutom ökar olycksrisken, vilket kan ge förarna stressrelaterade skador. - De har ofta en tid att passa, så de känner att de måste ligga på gränsen. När väggreppet försvinner i en feldoserad kurva och det är halt blir det en enorm sidokraft. Lokal nivå
Den här undersökningen har tagits på stort allvar vid Vägverket. Enligt Johan Granlund gäller det nu att få ner den på lokal nivå. Se till att ta hjälp av yrkeschaufförer, de vet om de dåliga avsnitten och också använda laserbilarna. - Det här måste snabbt in i det normala arbetet med att rusta upp vägar. Det här är för allvarligt för att bli någon hyllvärmare. Men jag är inte orolig, vi har fått väldigt bra gehör och det är lämnat en del förslag. Johan Granlund berättar att sådant här arbete inte är kostnadskrävande. Det är inte nödvändigt att rusta upp långa vägsträckor utan bara korta avsnitt. - Kan vi bara åtgärda två procent av vägnätet, så är jag övertygad om att hälsoriskerna minskar och olyckorna blir färre.