Ragnvald Bohman och stövaren Buster, åtta år gammal, hade varit på ägorna kring hemgården i Bredträskheden och jagat hare. Ingen fångst blev det men nöjda var de ändå på väg mot bilen ett par 100 meter bort.
– Då gav Buster plötsligt till ett ståndskall, jag tänkte att det kunde vara någon älg . Men sen började han intressera sig för en myrstack i det glesa skogsbeståndet där vi var. Då gissade jag att det var en grävling, säger Ragnvald Bohman.
Men det var något betydligt större!
Björnögon
– Jag såg att det var ett stort hål i marken och böjde mig fram och kikade in. Då såg jag in i ett par ögon och såg en stor nos och förstod att det här var en björn, en stor.
Ragnvald som sprungit i jaktskogen sedan barnsben med sin pappa Alvar och som vuxen jagat årligen samt medverkat i samverkansjakt efter björn förstod att han nu måste retirera. När han tog några steg bakåt hörde han björnen brumma till och så kom den uppfarande ur idet med en rejäl fart.
Metern ifrån
– Jag hade tagit skydd bakom en tall bara metern ifrån idet, jag hade kunnat klappa pälsen på björnen, säger han. Hur björnen skulle reagera, inte minst för att det fanns en hund med, visste han inte.
– Men jag hade hagelbössan redo, jag hade skjutit den i skallen om den kommit, jag var beredd, säger Ragnvald Bohman som inte hann bli rädd i ögonblicket.
Men den pampiga björnhannen satte högsta fart åt andra hållet med Buster jagande efter.
Som en plogbil
– Björnen såg ut som en plogbil där den for fram, säger Ragnvald som lyckades ropa tillbaka sin jakthund efter ett hundratal meter i den isiga snöskorpan som for illa åt hundens tassar.
– Björnen försvann och vi gick till bilen. Att gå den korta sträckan i terräng var en ansträngning och under förhållandena som rådde en aning mer spännande än normalt.
– Jag kollade över axeln hela tiden, säger Ragnvald Bohman som dock tycker att det var lite intressant att ha fått möta detta storvilt. Hustrun Majbritt och barnen var mest glada över att det inte hände något farligt. Man ska ju inte väcka den björn som sover heter det ju.
För mycket björn
– Det var första gången också jag fick vara med om detta. Jag brukar säga att alla utom jag här har sett björn, säger han och tillägger att det är lite väl mycket av den varan i skogen.
Huruvida nalle kunde gå och lägga sig igen i idet eller om han sökte någon ny plats att dvala på förtäljer inte historien.
Oväntat björnmöte
Ragnvald Bohman i Bredträskheden by ovanför Klöverträsk fann sig plötsligt stå öga mot öga med en stor björnhanne på tisdagen. Det var på vägen hem från en jaktrunda vid lunchtid som jaktkompisen, stövaren Buster, gav ståndskall vid en myrstack med ett stort hål i. – En grävling, gissade jag men när jag tittade in i hålet mötte jag ett par stora ögon, berättar Ragnvald.
Så jobbar vi med nyheter