Akut brist på gode män

Det ökade antalet ensamkommande flyktingbarn gör det svårt för mindre kommuner att rekrytera tillräckligt många gode män. I flera kommuner är bristen akut.

Övermäktigt. Gunilla Tornberg, överförmyndare i Haparanda berättar att det börjar bli svårt att hitta fler personer som vill ta uppdrag som gode män åt ensamkommande flyktingbarn.

Övermäktigt. Gunilla Tornberg, överförmyndare i Haparanda berättar att det börjar bli svårt att hitta fler personer som vill ta uppdrag som gode män åt ensamkommande flyktingbarn.

Foto: Nils Jönsson

Norrbotten2015-10-19 14:04

Över 14 000 ensamkommande barn hade kommit till Sverige den 1 oktober i år. Det är redan mer än dubbelt så många som hela förra året. Bara under förra veckan kom närmare 2 400 ensamkommande barn till Sverige. För myndigheter och socialtjänst i många kommuner är läget ansträngt och det är svårt att få fram gode män i tid. I Överkalix annonserar kommunen nu efter fler personer som vill vara gode män åt ensamkommande flyktingbarn.

– Än så länge klarar vi av det, men får vi fler anvisningar så behövs det fler gode män, säger Ivar Isaksson, överförmyndare i Överkalix.

I Överkalix handlar det om ungdomar i 15-16-årsåldern som behöver en rättslig företrädare. En god man ska ansvara över barnets ekonomi och rättsliga angelägenheter och fungera som en förmyndare tills det att barnet fyllt 18. I Överkalix som i många andra kommuner är det ett fåtal personer som har ansvar över flera barn.

– Jag vill helst inte tilldela de gode männen fler än fem barn och nu börjar det snart bli fullt, säger Ivar Isaksson.

Även i Haparanda behövs det fler som vill ta sig an uppdraget. Överförmyndare Gunilla Tornberg, samordnar gode män i Haparanda har satt en gräns på tre barn för varje uppdragstagare.

– Det börjar kännas övermäktigt. Det är ett tufft uppdrag, det är långa resor till Migrationsverket i Boden och Skatteverket i Luleå – det avskräcker, säger Gunilla Tornberg.

Ett höjt arvode tror varken Ivar Isaksson i Överkalix eller Gunilla Tornberg i Haparanda är lösningen.

– Det är ett ganska bra arvode redan, jämfört med andra typer av godmanskap. Det som skulle underlätta är om migrationsverket hade en fililal i Östra Norrbotten, säger Gunilla Tornberg.

Kommunerna i Norrbotten har gemensamt annonserat efter fler personer som är villiga att ta på sig uppdraget. Men det har för Haparandas del inte gett något resultat.

– Det var noll intresse efter det, men jag har mycket uppsökande verksamhet och försöker ragga fler när jag är ute och pratar med folk, säger Gunilla Tornberg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!