Verksamheten har gått upp och ner genom åren, men nu har en ny generation entusiaster vitaliserat nätverket.
Skribenten och litteraturkritikern Gunnar Balgård pratar till och med om litteratursällskapet som det norrländska kulturlivets ryggrad.
– Det har haft en avgörande betydelse för att det över huvud taget har funnits litteratur i den här delen av landet eftersom alla trodde att man måste åka till Stockholm för att kunna debutera, säger han.
Författarcentrum norr utgör en del av Norrländska litteratursällskapet, med en gemensam styrelse, och Gunnar Balgård har varit medlem sedan andra halvan av 1960-talet. Han var i många år redaktör för sällskapets tidskrift Provins, vars första nummer kom ut 1983, och var med under det livaktiga åren på 80- och 90-talet då verksamheten blomstrade tack vare ett starkt stöd från staten.
– Vi hade hur många projekt på gång som helst och den årliga skrivarveckan på Medlefors folkhögskola var den samlande punkten och en väldig lockelse med fantastiska lärare och begåvade elever.
Katarina Kieri var en av de begåvade och för henne var debutantkursen på Medlefors vägen in till sitt författarskap.
– Jag fick en stark impuls när jag var 25 att göra något av mitt skrivande och kursen betydde allt för att jag fortsatte.
Katarina Kieri åkte direkt från kursen hem och började skriva på det som sedan blev hennes debut "Slutet sällskap" som kom ut 1993. Under 90-talet satt hon i styrelsen och i fjol fick hon Norrlands litteraturpris för sin vuxenroman "Vårt värde".
– Det betydde särskilt mycket för mig att den, som är en tornedalsskildring, värderades och blev sedd norrifrån.
Litteraturpriset, i kategorierna vuxen och barn- och ungdom, är en viktig del av verksamheten, även om summan på 10 000 kronor inte är så stor.
– Priset hjälper författarna med uppmärksamhet och ger bekräftelse och ett sammanhang där de får synas på våra sommarmöten, säger ordförande David Väyrynen.
Litteratursällskapet erbjuder även sina medlemmar ett Naturastipendium med möjlighet till gratis boende på sju olika platser. Men sammanslutningens flaggskepp och fönster mot omvärlden är tidskriften Provins som i fjol utsågs till Årets kulturtidskrift.
– Vi har lagt mycket av vår offentliga verksamhet på Provins som på sina släppfester engagerar skribenter och författare för läsning eller samtal, säger David Väyrynen.
Många av de yngre entusiasterna lever i exil, men med rötter i de norrländska markerna.
– I en tid av förflackning måste man hitta en plats att gro på och då är alltid platsen man kommer ifrån, ens ursprung avgörande, säger Gunnar Balgård om de unga författarnas tillskott.
– Även om vi inte representerar någon enhetlig norrländsk litteratur har vi ett gemensamt intresse att skaffa oss bättre villkor och kan hjälpas åt att lyfta fram varandra, säger David Väyrynen.