Den ursprungligen brittiska tv-serien The Office produceras just nu i en svensk uppsättning för TV 4. The Office skildrar livet på ett kontor där en inkompetent fast välmenande chef försöker skapa en god arbetsmiljö genom skämt, personalfester och andra uppsluppna aktiviteter. Företaget som The Office utspelar sig på säljer papper, vilket egentligen är obetydligt i sammanhanget. Ytterst sällan ses någon utföra något som liknar arbete.
Att personalen i tv-serien ägnar en stor del av arbetstiden åt annat än sina arbetsuppgifter är fullständigt realistiskt. Samtidigt som det i dag fortfarande finns tunga och slitsamma yrken växer en privilegierad grupp anställda som ägnar en allt större del av arbetstiden åt att rulla tummarna.
Tomt arbete
Sociologen Roland Paulsen berättar i boken Arbetssamhället om det han kallar tomt arbete. Tomt arbete är den del av arbetstiden som går åt till sådant som inte har med det egentliga arbetet att göra. Det kan handla om att surfa på internet, skriva privat e-post, prata i telefon med vänner och familj, spela spel, titta på film eller sova.
Enligt Roland Paulsen finns ett flertal studier som visar att kontorsanställda i genomsnitt ägnar 1,5-3,5 timmar per arbetsdag åt tomt arbete. Ändå är det bara ett medelvärde. Roland Paulsen har själv intervjuat ett 40-tal personer som ägnade mer än hälften av sin arbetstid åt tomt arbete. I mer extrema fall rörde det sig om en programmerare som inte arbetade mer än en timme per dag och en banktjänsteman som påstod sig lägga 15 minuter per arbetsdag på arbete.
75 procent porrsurf
En sedelärande historia tilldrog sig 2009 då sju personer fick lämna sina arbeten på Luftfartsverket, sedan det visat sig att de ägnat upp till 75 procent av arbetstiden åt att porrsurfa. När detta avslöjades berodde det främst på att dessa anställda hade besökt sidor på nätet som ansågs oetiska. Verksamheten hade inte blivit lidande.
Även om de sysslolösa yrkena växer är tomt arbete inte något nytt. På 1800-talet studerade dåtida intellektuella tillvaron hos det som kallades fritidsklassen. Därefter har en stor tjänstemannakår vuxit fram.
Det tomma arbetets utbredning beror på samhällets utveckling i stort. Ny teknologi har minskat behovet av mänsklig arbetskraft. Ekonomin styrs av köpkraft och inte av mänskliga behov. I arbetslivet, precis som i övriga livet, är vägen till framgång inte att göra något bra. Det viktiga är att framstå som att du gör något bra.
Se upptagen ut
Självhjälpsböcker som riktar sig till kontorsanställda bekräftar denna utveckling, trots att böckerna knappast är avsedda som samhällskritik. I boken 4 timmars arbetsvecka, skriver Timothy Ferriss att irrationellt organiserade företag, som belönar uppoffringar i stället för produktivitet, får de anställda som de förtjänar. "Faktum är att om du vill klättra på karriärstegen inom de flesta amerikanska företag, förutsatt att ingen håller koll på vad du gör, spring bara omkring på kontoret med en mobil mot örat och en pappersbunt i handen. Se där, en riktigt upptagen anställd! Det blir löneförhöjning."
I en sådan värld blir det fullt logiskt att ägna dagarna åt att låtsas arbeta. Givetvis varierar förutsättningarna mellan olika yrken. En avgörande faktor är omgivningens möjligheter till att förstå arbetsuppgifterna. Det är till exempel vanligt att akademiker lyckas krångla till sina sysslor i så hög grad att det till slut bara är de själva som anses vara tillräckligt bildade för att förstå varför det de gör är bra och viktigt.
Till och med de närmaste cheferna kan ha svårt att veta vilken tid det tar för deras underlydande att utföra en viss arbetsuppgift. I påstått kvalificerade arbeten håller påstådda expertkunskaper utomstående på säkert avstånd.
Maskning
Inom industrin har arbetare alltid ägnat sig åt maskning. Det vill säga att simulera en större arbetsinsats än den egentliga. I och med det så kallade kunskapssamhällets utvidgning av tjänstesektorn, och den tillhörande utbildningsvågen och professionaliseringen, har möjligheten att ägna sig åt sådan simulering troligen blivit större än någonsin i de rika länderna.
Anställda som ägnar sig åt detta är, enligt Roland Paulsen, aktiva i en rättmätig kamp mot överheten. Att beteendet skulle vara oetiskt förutsätter att rättvisa råder i världen i övrigt. Vem blir egentligen lidande av att tvättmedelsreklamen försenas för att de högavlönade reklamarna tar för långa lattepauser?
I januari 2004 ska en finsk skatterevisor ha avlidit vid sitt skrivbord. Bland det hundratal anställda som arbetade på samma våning tog det två dygn innan en kollega noterade att han var död. Det berodde inte på att hans tjänster saknades. Kollegan hade tänkt äta lunch med honom.