– Beroende kan variera från en lättare grad till ett mer svårartat tillstånd. Man kan ha utvecklat ett alkoholberoende men ändå arbeta och ha familj. Alkoholproblem syns sällan på utsidan. Trenden man framför allt ser i dag är att vem som helst kan ha ett beroende. Men man söker inte alltid hjälp på en beroendeenhet, för man känner sig inte tillhöra den målgruppen, säger Britt-Marie Karlsson, folkhälsostrateg i Norrbottens läns landsting.
Kartläggningar av levnadsvanor visar att grupper med lägre utbildning har större problem med tobak, matvanor och bristande fysisk aktivitet, än högutbildade. När det gäller alkohol är trenden en annan.
– Där sticker högutbildade ut, det visar olika undersökningar. Riskbruket är större bland personer med högre utbildning. Det handlar dels om ekonomi. Du har råd äta god mat, dricka alkohol och umgås. Det hör ihop med kultur och livssammanhang, säger Britt-Marie Karlsson.
Samtidigt dricks det totalt mindre alkohol i Norrbotten än i exempelvis Stockholmsregionen.
Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, dricker norrbottniska män omräknat i ren alkohol i snitt 0,36 liter per månad, siffran för Stockholm är 0,56 liter alkohol per månad. Motsvarande siffror för kvinnor är 0,15 liter per månad respektive 0,30 liter.
För 30 år sedan dracks knappt vin alls, i dag står vin för 42 procent av alkoholen vi dricker.
Det Britt-Marie Karlsson pratar om är ett förändrat konsumtionsmönster. Vi dricker mer alkohol under veckorna och inte som tidigare mest till helgerna.
– Vi har inte riktigt haft det "finare" drickandet tidigare, det som nu kommer mer och mer. Man tar några glas vin i stället för att fika, det är ett annat förhållningssätt. Det kan få konsekvenser som kan vara skadliga för hälsan. När man kommer från jobbet tar man ett glas vin för att varva ner, sedan blir det ytterligare ett och så vidare, säger Karlsson.
Vårdens utmaning, menar hon, är att nå "riskbrukarna" innan de utvecklat djupare problematik. Lite kruxigt med tanke på att det ofta rör sig om personer som ännu klarar att hålla ihop livet.
Personer som inte själva, och kanske inte heller deras omgivning, ser att det finns ett problem.
– Jag jobbar med att utbilda personalen inom primärvården. Det är ofta så att man söker för något helt annat än hög alkoholkonsumtion. Det kan döljas i andra symptom, kanske högt blodtryck, besvär med sura uppstötningar eller sömnproblem. Då är det viktigt att hälsocentralens personal har kompetens för att stödja och hjälpa, säger Karlsson.