– Bara för att någon är förälder kan man inte alltid räkna med att den personen kan tillgodose barnens behov. Det kan vara så att föräldern själv inte fått med sig något hemifrån. Då måste andra vuxna fånga upp barnen. Vi måste lägga pengar på tidiga insatser. Alla barn har rätt till trygghet, säger Lizette Bergström.
Tillsammans med André Bengtsson startade hon 2012 föreningen Connexions Norrbotten.
Föreningen driver en drogfri mötesplats i Piteå för personer med missbruk, psykisk ohälsa eller kriminalitet samt deras anhöriga.
Lizette Bergström läser till socialpedagog och ansvarar för föreningens stödsamtal, gruppvis eller enskilt. Engagemanget är sprunget ur egna erfarenheter av beroendeproblematik.
Målgruppen är anhöriga och medberoende men även till unga med missbruk eller psykisk ohälsa.
– Det finns alltid ett behov av att upplysa, dela erfarenheter och föra vidare kunskapen vi har burit eller bär, säger hon.
Många av föreningens medlemmar har levt med beroendesjukdom i många år. Ofta handlar det om problem som grundlagts redan i barndomen, berättar Lizette Bergström. Det som brukar kallas det sociala arvet. Barn som hade haft en möjlighet att bryta destruktiva mönster – om bara någon vuxen sett deras utsatthet.
– Det jag efterlyser är fältassistenter. Spindeln i nätet som är ute och ser vad som händer, träffar ungdomar och har kontakt med skolorna. Nattvandrare är bra, men de kan aldrig ha samma kontakt med skolan som en fältassistent, säger hon.
Lizette Bergströms huvudfokus är att minska lidande och rädda liv.
– Men det blir även mycket billigare för samhället om man fångar upp människor med tidiga insatser.
En annan av hennes hjärtefrågor, tillika en kärnfråga för Connexions Norrbotten, är eftervården.
Att en person som kommer hem efter behandling för beroendesjukdom inte lämnas vind för våg. För att klara att upprätthålla ett nyktert livsmönster och bryta destruktiva relationer, krävs en stabil övergång.
– Behandling är behandling, en skyddad värld. Det är inte så svårt, där har man stöd. Men utanför finns hela livet som man ska klara på ett helt nytt sätt. Man ska kunna laga mat, städa, tvätta, passa tider till möten, säger hon.
Lizette Bergström drömmer om att själv starta ett så kallat halvvägshus, med stöd hela vägen in i den nya nyktra tillvaron.
– Det räcker inte att träffa en terapeut en gång i veckan och kanske lämna pissprover på socialen. Eftervården måste handla om att jobba med sig själv på riktigt. Ställa frågor som: Vem är jag? Vad är det som finns bakom missbruket?