Idag tänker jag på alla barn från olika platser i vår värld som förvisas ut ur Sverige.
Många av dessa har bott i Sverige i flera år. Handläggningstiden för att få ett beslut ifråga om uppehållstillstånd tar plågsamt lång tid. Under dessa månader och år har barnen lärt sig svenska, integrerats i vårt samhälle, fått många kamrater och goda vänner.
Att som barn efter flera år av trygg miljö i ett land som har blivit ett hemland, plötsligt och dramatiskt ryckas upp med sina nya rötter och kastas in i oerhört svåra situationer utan några som helst garantier för vare sig bostad, skolgång eller socialt skyddsnät är både omänskligt och grymt och måste stå i strid med FNs barnkonvention som uttrycker ett tydligt ansvar att alla de myndighetsbeslut som fattas skall styras av att barnets bästa kommer i främsta rummet.
Ett tydligt exempel på denna tragedi möter vi i Blåsmark utanför Piteå idag. Där bor lilla Maria. Hon hotas av utvisning till Armenien. Hon har aldrig satt sin fot i det landet. Hon bor med sina fosterföräldrar i en trygg miljö i Blåsmark. Maria är född i Sverige och är idag snart tre år. Hon var sju dagar när hon kom till sin fosterfamilj. Marias egen familj består av en mamma som är apatisk och en pappa som är psykiskt skör. Tillsammans med sin äldre bror riskerar hon att placeras på barnhem i Armenien om utvisningen sker.
Detta är både omänskligt och obarmhärtigt mot både Maria, hennes bror och föräldrar.
Det måste finnas tillfällen när barn drabbas svårt, där vi låter mänsklighet och sunt förnuft få stå över regelverk och principer. Särskilt när barns livsmöjligheter hotas. Idag blåser det kalla vindar i vårt land när det gäller människovärdet och synen på ”de andra” som kommer till oss på flykt från krig, förtryck och fattigdom.
Min bön och min önskan är att julberättelsen för Maria inte skulle sluta med att det inte fanns plats för henne i vårt land.
Därför behöver vi mobilisera alla goda krafter och påverka beslutsfattare och regering att hitta ett barmhärtigt och värdigt sätt att hjälpa Maria att få bli kvar i den trygga miljö som hon förtjänar och behöver.